Solid State-lagringens (SSD) historia<\/h2>\n![\"2,5-tums](\"https:\/\/kinsta.com\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Intel-DC-S3700-SSD-Series-SATA-3.0-Model.jpg\")
2,5-tums SSD (Bildk\u00e4lla: Dsimic<\/a> via Wikimedia Commons)<\/figcaption><\/figure>\nVisste du att SSD-lagringens och dess utvecklings l\u00e5nga historia b\u00f6rjade p\u00e5 1950-talet?<\/p>\n
Ja, det \u00e4r s\u00e5 gammalt!<\/p>\n
P\u00e5 den tiden anv\u00e4ndes de i f\u00f6rsta generationens datorer (vakuumr\u00f6rsdatorer<\/a>)<\/u> genom tv\u00e5 liknande tekniker: skrivskyddad lagring med kort kapacitet<\/em> och magnetiska k\u00e4rnminnen<\/em>. Men dessa tv\u00e5 l\u00f6sningar blev opopul\u00e4ra p\u00e5 1950- och 1960-talet i och med en v\u00e4xande popularitet f\u00f6r billigare lagringskomponenter som trumminnen<\/em>.<\/p>\nEftersom tekniken st\u00e4ndigt utvecklas kom SSD tillbaka under 1970- och 1980-talet, men de var ganska dyra och antogs inte allm\u00e4nt f\u00f6rr\u00e4n Dataram introducerade Bulk Core SSD \u00e5r 1976. \u00c4ven om denna 2 GB stora revolutionerande skapelse fortfarande anv\u00e4nde k\u00e4rnminnen var den mycket kompatibel och fungerade mycket snabbare \u00e4n andra diskar.<\/p>\n
F\u00f6retag b\u00f6rjade utveckla SSD-teknik, till exempel Sharp PC-5000 med ett 128 KB SSD-bubbelminne \u00e5r 1983. P\u00e5 1990-talet introducerades flash-baserade SSD-enheter och de b\u00f6rjade bli popul\u00e4ra globalt, men de var fortfarande mycket dyra (upp till $47 000).<\/p>\n
2003 introducerade Transcend billiga flash SSD-enheter med en parallell avancerad teknikf\u00e4stningskontakt (Parallel ATA eller PATA) som kostade s\u00e5 lite som $50. PATA-kontakten kunde anslutas till h\u00e5rddiskar i datorer.<\/p>\n
Det var inte f\u00f6rr\u00e4n 2006 som flash SSD-enheter kunde massmarknadsf\u00f6ras av Samsung med 32 GB-kapacitet och ett PATA-gr\u00e4nssnitt. SSD med st\u00f6rre lagringskapacitet introducerades 2009 av OCZ Technology med en 1 TB stor flash-baserad SSD, medan Virident System utvecklades andra generationens flash-baserade SSD-enheter med upp till 2,2 TB i lagringsutrymme \u00e5r 2012.<\/p>\n
Mot slutet av 2012 s\u00e5g vi tillf\u00f6rlitliga flash-enheter f\u00f6r h\u00f6gpresterande applikationer, till exempel Intels SSD DC S3700<\/a>. Det \u00f6kande behovet av hastighet, h\u00f6g prestanda och tillf\u00f6rlitlighet var viktiga faktorer f\u00f6r SSD-enheternas tillv\u00e4xt och framsteg \u00f6ver h\u00e5rddiskarna.<\/p>\n\nSkillnaden mellan SSD och HDD<\/h2>\n
F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hypen \u00f6ver SSD b\u00f6r du f\u00f6rst veta hur de fungerar och hur de skiljer sig fr\u00e5n en mer traditionell lagringsteknik<\/a> som HDD. \u00c4ven om SSD och HDD b\u00e5da anv\u00e4nds f\u00f6r att lagra data, fungerar de annorlunda.<\/p>\nS\u00e5 fungerar en HDD<\/h3>\n
H\u00e5rddiskar (HDD) har funnits l\u00e4ngre \u00e4n SSD. De finns i olika elektroniska enheter som station\u00e4ra datorer, b\u00e4rbara datorer, spelkonsoler, mobiltelefoner och surfplattor. Det anses dock nu vara en gammal teknik f\u00f6r lagring av data p\u00e5 grund av dess driftsmetoder.<\/p>\n![\"En](\"https:\/\/kinsta.com\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/HDD.jpg\")
<\/a>En h\u00e5rddisk (Bildk\u00e4lla:\u00a0Wikimedia Commons<\/a>)<\/figcaption><\/figure>\nOm du \u00e4r bekant med gamla skivspelare fungerar en h\u00e5rddisk p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt. En h\u00e5rddisk \u00e4r en elektromekanisk, flyktig lagringsenhet som best\u00e5r av flera skivor (diskar) som snurrar runt en spindel (en central axel). Den har en mekanisk arm som g\u00f6r det m\u00f6jligt att skriva och l\u00e4sa data.<\/p>\n
Det finns tv\u00e5 popul\u00e4ra HDD-storlekar; 2,5-tums HDD anv\u00e4nds i b\u00e4rbara datorer och 3,5-tums HDD i station\u00e4ra datorer. En h\u00e5rddisks hastighet beror p\u00e5 antalet spinn\/rotationer den g\u00f6r per minut.<\/p>\n
S\u00e5 fungerar SSD<\/h3>\n
Till skillnad fr\u00e5n HDD har en SSD-lagringsenhet inga r\u00f6rliga delar och har n\u00e4stan omedelbar \u00e5tkomsttid<\/a>. Med SSD lagras data i mikrochips, vilket g\u00f6r dem snabbare. SSD \u00e4r mindre \u00e4n HDD och kan \u00e4ven monteras direkt p\u00e5 moderkortet. Du kan s\u00e4ga att det \u00e4r en mer avancerad och sofistikerad form av ett USB-minne.<\/p>\n![\"En](\"https:\/\/kinsta.com\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/SSD.jpg\")
<\/a>En SSD-enhet (Bildk\u00e4lla:\u00a0Wikimedia Commons<\/a>)<\/figcaption><\/figure>\nSSD \u00e4r beroende av flash-baserade minnen, d\u00e4r NOR och NAND \u00e4r de tv\u00e5 mest popul\u00e4ra flashtyperna. De flesta SSD-enheter anv\u00e4nder NAND som flash-minne eftersom det \u00e4r snabbare f\u00f6r skrivningar och mindre \u00e4n NOR. NAND \u00e4r en icke-flyktig flash som lagrar data \u00e4ven om disken \u00e4r avst\u00e4ngd.<\/p>\n
Medan h\u00e5rddiskar har en mekanisk arm f\u00f6r att l\u00e4sa och skriva data anv\u00e4nder en SSD en processor (kontroll\u00f6r) f\u00f6r att l\u00e4sa och skriva data. Den \u00e4r ocks\u00e5 ansvarig f\u00f6r att lagra, \u00e5terst\u00e4lla, cachelagra<\/a>, och st\u00e4da upp data.<\/p>\nSSD-hastigheten f\u00f6r l\u00e4sning och skrivning av data tillsammans med dess \u00f6vergripande prestanda avg\u00f6rs av dess kontroll\u00f6r.<\/p>\n
Varf\u00f6r SSD \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n HDD<\/h3>\n
L\u00e5t oss komma till slaget mellan olika lagringsenheter. Medan den gamla goda spinndisken fortfarande s\u00e4ljs och anv\u00e4nds av m\u00e5nga datacenter och konsumenter med l\u00e4gre budget g\u00e5r fler f\u00f6retag och konsumenter \u00f6ver till SSD. H\u00e4r \u00e4r varf\u00f6r:<\/p>\n
\n- Hastighet: <\/strong>Hastighet \u00e4r den mest framtr\u00e4dande och betydande f\u00f6rdelen med en SSD \u00f6ver en h\u00e5rddisk. Eftersom den inte har r\u00f6rliga delar kan en SSD l\u00e4sa data 10 g\u00e5nger snabbare \u00e4n en h\u00e5rddisk och skriva 20 g\u00e5nger snabbare. Dessutom varierar h\u00e5rddiskens kopieringsprocess mellan 30 MB\/s och 150 MB\/s, medan en standard SSD tar 500 MB\/s. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ger SSD-enheter snabbare uppstartstider, laddningstider f\u00f6r program<\/a> och filer (t.ex. spel och videor) och data\u00f6verf\u00f6ring.<\/li>\n<\/ul>\n
\n- Energieffektivitet: <\/strong>P\u00e5 grund av att h\u00e5rddisken \u00e4r beroende av m\u00e5nga mekaniska operationer \u00e4r det en krafthungrig lagringsl\u00f6sning. SSD \u00e4r d\u00e4remot mer energieffektiva och f\u00f6rbrukar mindre str\u00f6m, vilket f\u00f6rl\u00e4nger batteriets livsl\u00e4ngd.<\/li>\n<\/ul>\n
\n- Ingen \u00f6verhettning: <\/strong>SSD-enheter \u00e4r mer v\u00e4rmebest\u00e4ndiga, medan h\u00e5rddiskar tenderar att \u00f6verhettas, vilket \u00e4ventyrar systemets \u00f6vergripande prestanda.<\/li>\n<\/ul>\n
\n- Konstruktion: <\/strong>Att inte ha n\u00e5gra r\u00f6rliga delar ger en SSD en f\u00f6rdel \u00f6ver h\u00e5rddisken n\u00e4r det g\u00e4ller h\u00e5llbarhet. Det \u00e4r en mer tillf\u00f6rlitlig lagringsenhet, den vibrerar inte och kan uth\u00e4rda st\u00f6tar, vilket inte HDD kan. SSD:n \u00e4r ocks\u00e5 tyst, medan h\u00e5rddiskar l\u00e5ter ganska mycket.<\/li>\n<\/ul>\n
\n- Vikt: <\/strong>SSD \u00e4r l\u00e4tta j\u00e4mf\u00f6rt med h\u00e5rddiskar, vilket g\u00f6r dem mer effektiva g\u00e4llande prestanda<\/a> och funktionalitet.<\/li>\n<\/ul>\n
N\u00e4r du borde anv\u00e4nda SSD<\/h2>\n
Med tanke p\u00e5 de olika f\u00f6rdelarna SSD har \u00f6ver HDD \u00e4r det m\u00e5nga f\u00f6retag och konsumenter som g\u00e5tt \u00f6ver till dem. Men det betyder inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att du m\u00e5ste \u00e4ga en SSD eller t\u00f6mma pl\u00e5nboken f\u00f6r att skaffa en.<\/p>\n
S\u00e5, l\u00e5t oss ta en titt p\u00e5 n\u00e5gra av de b\u00e4sta anv\u00e4ndningsfallen f\u00f6r en SDD.<\/p>\n
1. F\u00f6retag<\/h3>\n
En SSD \u00e4r ett utm\u00e4rkt val f\u00f6r f\u00f6retag som hanterar och lagrar mycket data, tack vare dess h\u00f6ga hastigheter, h\u00f6ga prestanda och goda tillf\u00f6rlitlighet i arkiv\u00f6verf\u00f6rings- och \u00e5tkomsttider.<\/p>\n
Ta programmering<\/a> och grafisk design<\/a>, exempelvis. \u00c4ven om HDD \u00e4r vanligt bland grafiska designers och programmerare p\u00e5 grund av dess stora lagringskapacitet, har proffsen nyligen skiftat mot SSD f\u00f6r dess hastighet. De kan leverera fler projekt p\u00e5 kortare tid \u00e4n h\u00e5rddiskar.<\/p>\n2. Webbhotell<\/h3>\n
Hastighet \u00e4r en viktig faktor<\/a> inom webbhotellsindustrin. Om din webbplats laddas l\u00e5ngsamt f\u00f6rlorar du int\u00e4kter och trafik vilket s\u00e5 sm\u00e5ningom d\u00f6dar din onlineverksamhet. Visste du att hastigheten \u00e4r en av de viktigaste faktorerna f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra din webbplatsranking<\/a> p\u00e5 Google?<\/p>\nProfessionella webbplatser inkluderar rikt inneh\u00e5ll och interaktiva funktioner, s\u00e4rskilt databasintensiva webbplatser p\u00e5 WordPress<\/a>. En SSD-enhets snabba l\u00e4s\/skrivhastighet kan bidra till att minska latens och utf\u00f6ra f\u00f6rfr\u00e5gningar snabbt, vilket f\u00e5r din WordPress-sajt att laddas snabbare. Vi har skrivit l\u00e4nge om hur du kan snabba upp din WordPress-sajt.<\/p>\nDatas\u00e4kerhet<\/a> \u00e4r en annan viktig orsak till att anv\u00e4nda SSD eftersom h\u00e5rddiskar \u00e4r s\u00e5rbara f\u00f6r mekaniska fel, vilket skapar risker f\u00f6r dataf\u00f6rlust. SSD-enheter \u00e4r mer motst\u00e5ndskraftiga mot fysiska skador, vilket g\u00f6r dem b\u00e4ttre p\u00e5 att skydda data.<\/p>\nTill skillnad fr\u00e5n h\u00e5rddiskar lider SSD inte av datafragmentering, vilket f\u00f6rb\u00e4ttrar den totala prestandan. Deras l\u00e5ga str\u00f6mf\u00f6rbrukning \u00e4r ocks\u00e5 idealisk f\u00f6r webbhotell som vill spara str\u00f6m och ha en l\u00e4gre elf\u00f6rbrukning, vilket g\u00f6r dem mer milj\u00f6v\u00e4nliga.<\/p>\n
H\u00e4r p\u00e5 Kinsta tror vi p\u00e5 kraften i SSD, och alla v\u00e5ra planer kommer med SSD-lagring. Se hur vi utvecklade den snabbaste webbhotellsl\u00f6sningen<\/a>\u00a0och hur du v\u00e4ljer r\u00e4tt lagringskapacitet<\/a> f\u00f6r din webbplats.<\/p>\n3. Gaming<\/h3>\n
SSD-enheter \u00e4r popul\u00e4ra bland spelentusiaster, och det \u00e4r ingen \u00f6verraskning. SSD:s prestanda \u00e4r idealisk f\u00f6r spel, fr\u00e5n hastighet till h\u00e5llbarhet och energieffektivitet. Spel nuf\u00f6rtiden har tunga texturer och modeller som kan ta upp till 3 minuter att ladda med en h\u00e5rddisk. Med en SSD skulle samma spel kunna laddas p\u00e5 mindre \u00e4n en minut.<\/p>\n
4. Resor<\/h3>\n
Oavsett om du \u00e4r forskare, distansarbetare eller bloggare\/vloggare<\/a>, beh\u00f6ver du en b\u00e4rbar SSD om du reser regelbundet. SSD och HDD finns faktiskt i b\u00e5de interna och externa former. SSD \u00e4r dock mer h\u00e5llbar p\u00e5 grund av sin icke-flyktiga mekanism och tar inte mycket utrymme j\u00e4mf\u00f6rt med en extern h\u00e5rddisk.<\/p>\nOlika typer av SSD<\/h2>\n
Det finns olika typer av SSD-enheter p\u00e5 marknaden idag. Du har f\u00f6rmodligen h\u00f6rt termerna ”SATA”, ”NVMe”,”PCIe<\/em>” och ”M.2”, men exakt vad \u00e4r de f\u00f6r n\u00e5got?<\/p>\nTill att b\u00f6rja med beror de olika typerna av SSD huvudsakligen p\u00e5 anslutningsgr\u00e4nssnittet mellan lagringsenheten och datorn eller servern<\/a>. Vi tar en titt p\u00e5 varje typ.<\/p>\n![\"Olika](\"https:\/\/kinsta.com\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Types-of-SSD.jpg\")
<\/a>Olika typer av SSD (bildk\u00e4lla:\u00a0Tech Society<\/a>)<\/figcaption><\/figure>\nSATA<\/h3>\n
Det f\u00f6rsta gr\u00e4nssnittet eller generationen som anv\u00e4ndes med SSD heter Serial Advanced Technology Attachment (SATA). Det \u00e4r det vanligaste gr\u00e4nssnittet bland h\u00e5rddiskar och lagringsenheter.<\/p>\n
SATA levererar hastigheter upp till 600 MB\/s, och dess storlek passar de flesta b\u00e4rbara datorer och datorer, d\u00e4rav dess popularitet. SATA kommer ocks\u00e5 i en mindre storlek, kallad mini-SATA (mSATA).<\/p>\n
SATA \u00e4r den l\u00e5ngsammaste bland alla SSD-typer, men den har fortfarande en data\u00f6verf\u00f6ringshastighet p\u00e5 upp till 5x snabbare \u00e4n h\u00e5rddiskar.<\/p>\n
NVMe<\/h3>\n
Non-Volatile Memory Express (NVMe) \u00e4r ett protokoll f\u00f6r SSD-enheter som l\u00e5ter datautbyteshastigheterna n\u00e5 upp till 2600 MB\/s \u2013 det \u00e4r n\u00e4stan 5x g\u00e5nger s\u00e5 snabbt som SATA SSD-enheter. NVMe SSD \u00e4r nyare \u00e4n SATA SSD och brukar anv\u00e4nda peripheral component interconnect express (PCIe), som diskuteras mer i detalj l\u00e4ngre ned.<\/p>\n
NVMe SSD-enheter \u00e4r dyrare \u00e4n SATA SSD-enheter och kr\u00e4ver vanligtvis mer str\u00f6m. D\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds de bara f\u00f6r specifika behov, till exempel f\u00f6r f\u00f6retag<\/a> som prioriterar h\u00f6ga databehandlings- och \u00f6verf\u00f6ringshastigheter.<\/p>\nNVMe-protokollet fungerar ocks\u00e5 med flashminnen vilket inneb\u00e4r att \u00e4ven externa eller b\u00e4rbara NVMe SSD-enheter kommer att fungera lika snabbt som internt anslutna NVMe SSD-enheter.<\/p>\n
PCIe-kontakter<\/h3>\n
Du kan ocks\u00e5 kategorisera SSD enligt de kontakter som anv\u00e4nds, vilket definierar data\u00f6verf\u00f6ringshastigheten.<\/p>\n
PCIe \u00e4r samma kontakt som anv\u00e4nds f\u00f6r att ansluta h\u00f6gpresterande grafikkort direkt till moderkortet. N\u00e4r NVMe SSD-enheter anv\u00e4nder PCIe-kontakter levererar de snabbast m\u00f6jliga databehandlings- och \u00f6verf\u00f6ringshastigheter.<\/p>\n
Skillnaden i hastighet eller bandbredd \u00e4r dock mest m\u00e4rkbar n\u00e4r du arbetar med st\u00f6rre filer<\/a> (50 GB eller mer), men n\u00e4r du startar Windows eller startar ett spel kommer det inte att skilja sig mycket fr\u00e5n att anv\u00e4nda typiska SSD-enheter.<\/p>\nM.2-kontakter<\/h3>\n
M.2-kontakten var tidigare k\u00e4nd som Next Generation Form Factor (NGFF) och s\u00e4kerst\u00e4ller att en SSD n\u00e5r den snabbast m\u00f6jliga hastigheten (upp\u00e5t 2600 MB\/s). Om datorns moderkort inte har en M.2-kontakt anv\u00e4nds alternativt ett PCIe-kort med en M.2-kontakt f\u00f6r att ansluta NVMe SSD till moderkortet.<\/p>\n
Om datorns moderkort redan har en M.2-kontakt \u00e4r lagringen m\u00e4rkt ”SATA M.2” eller ”NVMe M.2.” Men om moderkortet inte har det och har ett PCIe-kort med en inbyggd M.2-kontakt kommer den vara m\u00e4rkt ”PCIe NVMe M.2 SSD”.<\/p>\n
M.2-kontakten \u00e4r relativt liten i storlek och \u00e4r d\u00e4r f\u00f6r att ers\u00e4tta mSATA. Den \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4mplig f\u00f6r sm\u00e5 b\u00e4rbara datorer samt st\u00f6rre enheter. M.2-kontakten \u00e4r kompatibel med SATA, PCIe, och till och med USB 3.0.<\/p>\n
F\u00f6rdelar och nackdelar med SSD<\/h2>\n
Fr\u00e5n vad vi hittills har diskuterat om SSD har du nu en ganska bra id\u00e9 om deras fr\u00e4msta f\u00f6rdelar.<\/p>\n
L\u00e5t oss sammanfatta: de \u00e4r mycket snabbare \u00e4n traditionella h\u00e5rddiskar. De \u00e4r ocks\u00e5 mer tillf\u00f6rlitliga eftersom de ger stabilare prestanda. Dessutom \u00e4r de mer energieffektiva och mindre.<\/p>\n
Men hur \u00e4r det med nackdelarna med SSD? Tja, det finns omr\u00e5den d\u00e4r SSD-enheter ligger lite efter.<\/p>\n
\n- Prisklassen: <\/strong>Priset \u00e4r den viktigaste nackdelen med en SSD. \u00c4ven om de har blivit billigare och blir billigare f\u00f6r varje dag som g\u00e5r \u00e4r de fortfarande dyrare \u00e4n h\u00e5rddiskar. Med det sagt \u00e4r SSD fortfarande inte l\u00e4mpliga f\u00f6r alla, s\u00e4rskilt anv\u00e4ndare p\u00e5 en stram budget.<\/li>\n<\/ul>\n
\n- Lagringskapacitet: <\/strong>Vissa anv\u00e4ndare prioriterar lagringskapacitet \u00f6ver prestanda eftersom de anv\u00e4nder lagring f\u00f6r st\u00f6rre filer som film, musik, bilder<\/a>, osv. \u00c4ven om det finns SSD-enheter som kan ge dig upp till 4 TB i lagring \u00e4r de fortfarande begr\u00e4nsade i kapacitet j\u00e4mf\u00f6rt med h\u00e5rddiskar.<\/li>\n<\/ul>\n
\n- Begr\u00e4nsad skriv\/radera: <\/strong>SSD har en begr\u00e4nsad skriv-\/raderingscykel. Till exempel har SSD-enheter som passar konsumenter ett begr\u00e4nsat antal skriv-\/raderingscykler mellan 3 000\u20135 000 cykler. Premium SSD-enheter kan ha skriv-\/raderingscykler p\u00e5 upp till 100 000 cykler.<\/li>\n<\/ul>\n
Priser f\u00f6r SSD<\/h2>\n
\u00c4ven om SSD-enheter i allm\u00e4nhet \u00e4r dyrare \u00e4n h\u00e5rddiskar har efterfr\u00e5gan p\u00e5 SSD-enheter \u00f6kat snabbt, s\u00e4rskilt med molnbaserade plattformar<\/a>, p\u00e5 grund av de f\u00f6rdelar vi diskuterade ovan. Andra faktorer bidrar ocks\u00e5 till SSD-prisernas nedg\u00e5ng sedan lanseringen.<\/p>\nTill exempel har priset p\u00e5 NAND flash-minnen sjunkit under de senaste \u00e5ren. Dessutom har \u00f6verg\u00e5ngen till 96-skikts- och 128-skiktsprocesser fr\u00e5n 32-skikts och 64-skiktsteknik lett till att mer lagring kan monteras p\u00e5 mindre utrymme, vilket minskar kostnaden f\u00f6r materialen.<\/p>\n
En annan faktor \u00e4r det breda utbudet av SSD-enheter p\u00e5 marknaden f\u00f6r konsumenter nuf\u00f6rtiden, fr\u00e5n budgetv\u00e4nliga till premiumalternativ. Till exempel kan du f\u00e5 en ADATA XPG SX8200 Pro med 1 TB i lagringsutrymme och 3D-NAND NVMe Gen3x4 PCIe M.2 2280-gr\u00e4nssnitt f\u00f6r s\u00e5 lite som $150, eller Crucial MX500 3D-NAND SATA SSD med 500 GB i lagringsutrymme f\u00f6r runt $60.<\/p>\n
N\u00e4r du shoppar efter SSD b\u00f6r du ber\u00e4kna kostnaden per gigabyte. Men kom ih\u00e5g att stora lagringsenheter \u2013 st\u00f6rre \u00e4n 256 GB \u2013 ger dig b\u00e4ttre v\u00e4rde f\u00f6r pengarna.<\/p>\n
S\u00e5 v\u00e4ljer du r\u00e4tt SSD<\/h2>\n
Att v\u00e4lja r\u00e4tt typ av SSD beror p\u00e5 n\u00e5gra faktorer, inklusive din budget, storleken p\u00e5 din \u00f6nskade lagringskapacitet och vilken typ av enhet (station\u00e4r<\/a>, laptop, server, etc.).<\/p>\n1. Budget<\/h3>\n
Den mest prisv\u00e4rda formen av lagring \u00e4r verkligen h\u00e5rddisken, medan SSD medr\u00e4knat alla olika typer i allm\u00e4nhet \u00e4r dyrare.<\/p>\n
SATA SSD \u00e4r den mest prisv\u00e4rda SSD-typen. Med andra ord, om du har en liten budget men s\u00f6ker prestanda, \u00e4r SATA SSD det l\u00e4mpligaste alternativet f\u00f6r dig.<\/p>\n
\u00c5 andra sidan, om budgeten<\/a> inte \u00e4r ett problem kan en b\u00e4ttre presterande NVMe vara det mer effektiva valet.<\/p>\nLagringskapacitet<\/h3>\n
SSD-enheter blir tillg\u00e4ngliga med st\u00f6rre lagringskapacitet. Ju st\u00f6rre kapacitet, desto mer kostnadseffektiva \u00e4r de. En enkel ber\u00e4kning kan hj\u00e4lpa dig att best\u00e4mma exakt hur mycket SSD-lagring du beh\u00f6ver f\u00f6r din dator.<\/p>\n
F\u00f6rst beh\u00f6ver du veta hur mycket data du anv\u00e4nder per m\u00e5nad, i genomsnitt. L\u00e4gg sedan till minst 20% f\u00f6r att vara s\u00e4ker. Det \u00e4r s\u00e5 mycket lagring du beh\u00f6ver.<\/p>\n
Till exempel, om alla filer och data du anv\u00e4nder har en genomsnittlig total storlek p\u00e5 700 GB, kommer en 1 TB SSD att vara mer \u00e4n perfekt f\u00f6r dig. Men om din anv\u00e4ndning inte \u00f6verstiger 500 GB kan en 512 GB SSD r\u00e4cka gott och v\u00e4l.<\/p>\n
3. Typ av enhet.<\/h3>\n
Tack vare den kontinuerliga utvecklingen av SSD-enheter och deras kontakter blir storlekarna st\u00e4ndigt mindre, samtidigt som de beh\u00e5ller sin prestanda. Som ett resultat \u00e4r de flesta SSD-enheter kompatibla med de flesta datorenheter och deras moderkort.<\/p>\n
Med det sagt beror typen av SSD p\u00e5 om din enhet \u00e4r kompatibel med den. Men det kan alltid justeras med r\u00e4tt kontakt.<\/p>\n
Den enda typen som inte fungerar med vissa enheter \u00e4r SATA SSD p\u00e5 grund av dess stora storlek. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de \u00e4r vanligare i st\u00f6rre enheter som station\u00e4ra datorer.<\/p>\n
\u00c5 andra sidan \u00e4r NVMe SSD kompatibel med n\u00e4stan alla enheter, s\u00e4rskilt n\u00e4r du anv\u00e4nder M.2-kontakten.<\/p>\n
Om du fortfarande inte \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 vilken SSD-typ du borde anv\u00e4nda, ta en titt p\u00e5 f\u00f6ljande j\u00e4mf\u00f6relsetabell:<\/p>\n
\n
Visste du att SSD-lagringens och dess utvecklings l\u00e5nga historia b\u00f6rjade p\u00e5 1950-talet?<\/p>\n
Ja, det \u00e4r s\u00e5 gammalt!<\/p>\n
P\u00e5 den tiden anv\u00e4ndes de i f\u00f6rsta generationens datorer (vakuumr\u00f6rsdatorer<\/a>)<\/u> genom tv\u00e5 liknande tekniker: skrivskyddad lagring med kort kapacitet<\/em> och magnetiska k\u00e4rnminnen<\/em>. Men dessa tv\u00e5 l\u00f6sningar blev opopul\u00e4ra p\u00e5 1950- och 1960-talet i och med en v\u00e4xande popularitet f\u00f6r billigare lagringskomponenter som trumminnen<\/em>.<\/p>\n Eftersom tekniken st\u00e4ndigt utvecklas kom SSD tillbaka under 1970- och 1980-talet, men de var ganska dyra och antogs inte allm\u00e4nt f\u00f6rr\u00e4n Dataram introducerade Bulk Core SSD \u00e5r 1976. \u00c4ven om denna 2 GB stora revolutionerande skapelse fortfarande anv\u00e4nde k\u00e4rnminnen var den mycket kompatibel och fungerade mycket snabbare \u00e4n andra diskar.<\/p>\n F\u00f6retag b\u00f6rjade utveckla SSD-teknik, till exempel Sharp PC-5000 med ett 128 KB SSD-bubbelminne \u00e5r 1983. P\u00e5 1990-talet introducerades flash-baserade SSD-enheter och de b\u00f6rjade bli popul\u00e4ra globalt, men de var fortfarande mycket dyra (upp till $47 000).<\/p>\n 2003 introducerade Transcend billiga flash SSD-enheter med en parallell avancerad teknikf\u00e4stningskontakt (Parallel ATA eller PATA) som kostade s\u00e5 lite som $50. PATA-kontakten kunde anslutas till h\u00e5rddiskar i datorer.<\/p>\n Det var inte f\u00f6rr\u00e4n 2006 som flash SSD-enheter kunde massmarknadsf\u00f6ras av Samsung med 32 GB-kapacitet och ett PATA-gr\u00e4nssnitt. SSD med st\u00f6rre lagringskapacitet introducerades 2009 av OCZ Technology med en 1 TB stor flash-baserad SSD, medan Virident System utvecklades andra generationens flash-baserade SSD-enheter med upp till 2,2 TB i lagringsutrymme \u00e5r 2012.<\/p>\n Mot slutet av 2012 s\u00e5g vi tillf\u00f6rlitliga flash-enheter f\u00f6r h\u00f6gpresterande applikationer, till exempel Intels SSD DC S3700<\/a>. Det \u00f6kande behovet av hastighet, h\u00f6g prestanda och tillf\u00f6rlitlighet var viktiga faktorer f\u00f6r SSD-enheternas tillv\u00e4xt och framsteg \u00f6ver h\u00e5rddiskarna.<\/p>\n\n F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hypen \u00f6ver SSD b\u00f6r du f\u00f6rst veta hur de fungerar och hur de skiljer sig fr\u00e5n en mer traditionell lagringsteknik<\/a> som HDD. \u00c4ven om SSD och HDD b\u00e5da anv\u00e4nds f\u00f6r att lagra data, fungerar de annorlunda.<\/p>\n H\u00e5rddiskar (HDD) har funnits l\u00e4ngre \u00e4n SSD. De finns i olika elektroniska enheter som station\u00e4ra datorer, b\u00e4rbara datorer, spelkonsoler, mobiltelefoner och surfplattor. Det anses dock nu vara en gammal teknik f\u00f6r lagring av data p\u00e5 grund av dess driftsmetoder.<\/p>\n Om du \u00e4r bekant med gamla skivspelare fungerar en h\u00e5rddisk p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt. En h\u00e5rddisk \u00e4r en elektromekanisk, flyktig lagringsenhet som best\u00e5r av flera skivor (diskar) som snurrar runt en spindel (en central axel). Den har en mekanisk arm som g\u00f6r det m\u00f6jligt att skriva och l\u00e4sa data.<\/p>\n Det finns tv\u00e5 popul\u00e4ra HDD-storlekar; 2,5-tums HDD anv\u00e4nds i b\u00e4rbara datorer och 3,5-tums HDD i station\u00e4ra datorer. En h\u00e5rddisks hastighet beror p\u00e5 antalet spinn\/rotationer den g\u00f6r per minut.<\/p>\n Till skillnad fr\u00e5n HDD har en SSD-lagringsenhet inga r\u00f6rliga delar och har n\u00e4stan omedelbar \u00e5tkomsttid<\/a>. Med SSD lagras data i mikrochips, vilket g\u00f6r dem snabbare. SSD \u00e4r mindre \u00e4n HDD och kan \u00e4ven monteras direkt p\u00e5 moderkortet. Du kan s\u00e4ga att det \u00e4r en mer avancerad och sofistikerad form av ett USB-minne.<\/p>\n SSD \u00e4r beroende av flash-baserade minnen, d\u00e4r NOR och NAND \u00e4r de tv\u00e5 mest popul\u00e4ra flashtyperna. De flesta SSD-enheter anv\u00e4nder NAND som flash-minne eftersom det \u00e4r snabbare f\u00f6r skrivningar och mindre \u00e4n NOR. NAND \u00e4r en icke-flyktig flash som lagrar data \u00e4ven om disken \u00e4r avst\u00e4ngd.<\/p>\n Medan h\u00e5rddiskar har en mekanisk arm f\u00f6r att l\u00e4sa och skriva data anv\u00e4nder en SSD en processor (kontroll\u00f6r) f\u00f6r att l\u00e4sa och skriva data. Den \u00e4r ocks\u00e5 ansvarig f\u00f6r att lagra, \u00e5terst\u00e4lla, cachelagra<\/a>, och st\u00e4da upp data.<\/p>\n SSD-hastigheten f\u00f6r l\u00e4sning och skrivning av data tillsammans med dess \u00f6vergripande prestanda avg\u00f6rs av dess kontroll\u00f6r.<\/p>\n L\u00e5t oss komma till slaget mellan olika lagringsenheter. Medan den gamla goda spinndisken fortfarande s\u00e4ljs och anv\u00e4nds av m\u00e5nga datacenter och konsumenter med l\u00e4gre budget g\u00e5r fler f\u00f6retag och konsumenter \u00f6ver till SSD. H\u00e4r \u00e4r varf\u00f6r:<\/p>\n Med tanke p\u00e5 de olika f\u00f6rdelarna SSD har \u00f6ver HDD \u00e4r det m\u00e5nga f\u00f6retag och konsumenter som g\u00e5tt \u00f6ver till dem. Men det betyder inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att du m\u00e5ste \u00e4ga en SSD eller t\u00f6mma pl\u00e5nboken f\u00f6r att skaffa en.<\/p>\n S\u00e5, l\u00e5t oss ta en titt p\u00e5 n\u00e5gra av de b\u00e4sta anv\u00e4ndningsfallen f\u00f6r en SDD.<\/p>\n En SSD \u00e4r ett utm\u00e4rkt val f\u00f6r f\u00f6retag som hanterar och lagrar mycket data, tack vare dess h\u00f6ga hastigheter, h\u00f6ga prestanda och goda tillf\u00f6rlitlighet i arkiv\u00f6verf\u00f6rings- och \u00e5tkomsttider.<\/p>\n Ta programmering<\/a> och grafisk design<\/a>, exempelvis. \u00c4ven om HDD \u00e4r vanligt bland grafiska designers och programmerare p\u00e5 grund av dess stora lagringskapacitet, har proffsen nyligen skiftat mot SSD f\u00f6r dess hastighet. De kan leverera fler projekt p\u00e5 kortare tid \u00e4n h\u00e5rddiskar.<\/p>\n Hastighet \u00e4r en viktig faktor<\/a> inom webbhotellsindustrin. Om din webbplats laddas l\u00e5ngsamt f\u00f6rlorar du int\u00e4kter och trafik vilket s\u00e5 sm\u00e5ningom d\u00f6dar din onlineverksamhet. Visste du att hastigheten \u00e4r en av de viktigaste faktorerna f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra din webbplatsranking<\/a> p\u00e5 Google?<\/p>\n Professionella webbplatser inkluderar rikt inneh\u00e5ll och interaktiva funktioner, s\u00e4rskilt databasintensiva webbplatser p\u00e5 WordPress<\/a>. En SSD-enhets snabba l\u00e4s\/skrivhastighet kan bidra till att minska latens och utf\u00f6ra f\u00f6rfr\u00e5gningar snabbt, vilket f\u00e5r din WordPress-sajt att laddas snabbare. Vi har skrivit l\u00e4nge om hur du kan snabba upp din WordPress-sajt.<\/p>\n Datas\u00e4kerhet<\/a> \u00e4r en annan viktig orsak till att anv\u00e4nda SSD eftersom h\u00e5rddiskar \u00e4r s\u00e5rbara f\u00f6r mekaniska fel, vilket skapar risker f\u00f6r dataf\u00f6rlust. SSD-enheter \u00e4r mer motst\u00e5ndskraftiga mot fysiska skador, vilket g\u00f6r dem b\u00e4ttre p\u00e5 att skydda data.<\/p>\n Till skillnad fr\u00e5n h\u00e5rddiskar lider SSD inte av datafragmentering, vilket f\u00f6rb\u00e4ttrar den totala prestandan. Deras l\u00e5ga str\u00f6mf\u00f6rbrukning \u00e4r ocks\u00e5 idealisk f\u00f6r webbhotell som vill spara str\u00f6m och ha en l\u00e4gre elf\u00f6rbrukning, vilket g\u00f6r dem mer milj\u00f6v\u00e4nliga.<\/p>\n H\u00e4r p\u00e5 Kinsta tror vi p\u00e5 kraften i SSD, och alla v\u00e5ra planer kommer med SSD-lagring. Se hur vi utvecklade den snabbaste webbhotellsl\u00f6sningen<\/a>\u00a0och hur du v\u00e4ljer r\u00e4tt lagringskapacitet<\/a> f\u00f6r din webbplats.<\/p>\n SSD-enheter \u00e4r popul\u00e4ra bland spelentusiaster, och det \u00e4r ingen \u00f6verraskning. SSD:s prestanda \u00e4r idealisk f\u00f6r spel, fr\u00e5n hastighet till h\u00e5llbarhet och energieffektivitet. Spel nuf\u00f6rtiden har tunga texturer och modeller som kan ta upp till 3 minuter att ladda med en h\u00e5rddisk. Med en SSD skulle samma spel kunna laddas p\u00e5 mindre \u00e4n en minut.<\/p>\n Oavsett om du \u00e4r forskare, distansarbetare eller bloggare\/vloggare<\/a>, beh\u00f6ver du en b\u00e4rbar SSD om du reser regelbundet. SSD och HDD finns faktiskt i b\u00e5de interna och externa former. SSD \u00e4r dock mer h\u00e5llbar p\u00e5 grund av sin icke-flyktiga mekanism och tar inte mycket utrymme j\u00e4mf\u00f6rt med en extern h\u00e5rddisk.<\/p>\n Det finns olika typer av SSD-enheter p\u00e5 marknaden idag. Du har f\u00f6rmodligen h\u00f6rt termerna ”SATA”, ”NVMe”,”PCIe<\/em>” och ”M.2”, men exakt vad \u00e4r de f\u00f6r n\u00e5got?<\/p>\n Till att b\u00f6rja med beror de olika typerna av SSD huvudsakligen p\u00e5 anslutningsgr\u00e4nssnittet mellan lagringsenheten och datorn eller servern<\/a>. Vi tar en titt p\u00e5 varje typ.<\/p>\n Det f\u00f6rsta gr\u00e4nssnittet eller generationen som anv\u00e4ndes med SSD heter Serial Advanced Technology Attachment (SATA). Det \u00e4r det vanligaste gr\u00e4nssnittet bland h\u00e5rddiskar och lagringsenheter.<\/p>\n SATA levererar hastigheter upp till 600 MB\/s, och dess storlek passar de flesta b\u00e4rbara datorer och datorer, d\u00e4rav dess popularitet. SATA kommer ocks\u00e5 i en mindre storlek, kallad mini-SATA (mSATA).<\/p>\n SATA \u00e4r den l\u00e5ngsammaste bland alla SSD-typer, men den har fortfarande en data\u00f6verf\u00f6ringshastighet p\u00e5 upp till 5x snabbare \u00e4n h\u00e5rddiskar.<\/p>\n Non-Volatile Memory Express (NVMe) \u00e4r ett protokoll f\u00f6r SSD-enheter som l\u00e5ter datautbyteshastigheterna n\u00e5 upp till 2600 MB\/s \u2013 det \u00e4r n\u00e4stan 5x g\u00e5nger s\u00e5 snabbt som SATA SSD-enheter. NVMe SSD \u00e4r nyare \u00e4n SATA SSD och brukar anv\u00e4nda peripheral component interconnect express (PCIe), som diskuteras mer i detalj l\u00e4ngre ned.<\/p>\n NVMe SSD-enheter \u00e4r dyrare \u00e4n SATA SSD-enheter och kr\u00e4ver vanligtvis mer str\u00f6m. D\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds de bara f\u00f6r specifika behov, till exempel f\u00f6r f\u00f6retag<\/a> som prioriterar h\u00f6ga databehandlings- och \u00f6verf\u00f6ringshastigheter.<\/p>\n NVMe-protokollet fungerar ocks\u00e5 med flashminnen vilket inneb\u00e4r att \u00e4ven externa eller b\u00e4rbara NVMe SSD-enheter kommer att fungera lika snabbt som internt anslutna NVMe SSD-enheter.<\/p>\n Du kan ocks\u00e5 kategorisera SSD enligt de kontakter som anv\u00e4nds, vilket definierar data\u00f6verf\u00f6ringshastigheten.<\/p>\n PCIe \u00e4r samma kontakt som anv\u00e4nds f\u00f6r att ansluta h\u00f6gpresterande grafikkort direkt till moderkortet. N\u00e4r NVMe SSD-enheter anv\u00e4nder PCIe-kontakter levererar de snabbast m\u00f6jliga databehandlings- och \u00f6verf\u00f6ringshastigheter.<\/p>\n Skillnaden i hastighet eller bandbredd \u00e4r dock mest m\u00e4rkbar n\u00e4r du arbetar med st\u00f6rre filer<\/a> (50 GB eller mer), men n\u00e4r du startar Windows eller startar ett spel kommer det inte att skilja sig mycket fr\u00e5n att anv\u00e4nda typiska SSD-enheter.<\/p>\n M.2-kontakten var tidigare k\u00e4nd som Next Generation Form Factor (NGFF) och s\u00e4kerst\u00e4ller att en SSD n\u00e5r den snabbast m\u00f6jliga hastigheten (upp\u00e5t 2600 MB\/s). Om datorns moderkort inte har en M.2-kontakt anv\u00e4nds alternativt ett PCIe-kort med en M.2-kontakt f\u00f6r att ansluta NVMe SSD till moderkortet.<\/p>\n Om datorns moderkort redan har en M.2-kontakt \u00e4r lagringen m\u00e4rkt ”SATA M.2” eller ”NVMe M.2.” Men om moderkortet inte har det och har ett PCIe-kort med en inbyggd M.2-kontakt kommer den vara m\u00e4rkt ”PCIe NVMe M.2 SSD”.<\/p>\n M.2-kontakten \u00e4r relativt liten i storlek och \u00e4r d\u00e4r f\u00f6r att ers\u00e4tta mSATA. Den \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4mplig f\u00f6r sm\u00e5 b\u00e4rbara datorer samt st\u00f6rre enheter. M.2-kontakten \u00e4r kompatibel med SATA, PCIe, och till och med USB 3.0.<\/p>\n Fr\u00e5n vad vi hittills har diskuterat om SSD har du nu en ganska bra id\u00e9 om deras fr\u00e4msta f\u00f6rdelar.<\/p>\n L\u00e5t oss sammanfatta: de \u00e4r mycket snabbare \u00e4n traditionella h\u00e5rddiskar. De \u00e4r ocks\u00e5 mer tillf\u00f6rlitliga eftersom de ger stabilare prestanda. Dessutom \u00e4r de mer energieffektiva och mindre.<\/p>\n Men hur \u00e4r det med nackdelarna med SSD? Tja, det finns omr\u00e5den d\u00e4r SSD-enheter ligger lite efter.<\/p>\n \u00c4ven om SSD-enheter i allm\u00e4nhet \u00e4r dyrare \u00e4n h\u00e5rddiskar har efterfr\u00e5gan p\u00e5 SSD-enheter \u00f6kat snabbt, s\u00e4rskilt med molnbaserade plattformar<\/a>, p\u00e5 grund av de f\u00f6rdelar vi diskuterade ovan. Andra faktorer bidrar ocks\u00e5 till SSD-prisernas nedg\u00e5ng sedan lanseringen.<\/p>\n Till exempel har priset p\u00e5 NAND flash-minnen sjunkit under de senaste \u00e5ren. Dessutom har \u00f6verg\u00e5ngen till 96-skikts- och 128-skiktsprocesser fr\u00e5n 32-skikts och 64-skiktsteknik lett till att mer lagring kan monteras p\u00e5 mindre utrymme, vilket minskar kostnaden f\u00f6r materialen.<\/p>\n En annan faktor \u00e4r det breda utbudet av SSD-enheter p\u00e5 marknaden f\u00f6r konsumenter nuf\u00f6rtiden, fr\u00e5n budgetv\u00e4nliga till premiumalternativ. Till exempel kan du f\u00e5 en ADATA XPG SX8200 Pro med 1 TB i lagringsutrymme och 3D-NAND NVMe Gen3x4 PCIe M.2 2280-gr\u00e4nssnitt f\u00f6r s\u00e5 lite som $150, eller Crucial MX500 3D-NAND SATA SSD med 500 GB i lagringsutrymme f\u00f6r runt $60.<\/p>\n N\u00e4r du shoppar efter SSD b\u00f6r du ber\u00e4kna kostnaden per gigabyte. Men kom ih\u00e5g att stora lagringsenheter \u2013 st\u00f6rre \u00e4n 256 GB \u2013 ger dig b\u00e4ttre v\u00e4rde f\u00f6r pengarna.<\/p>\n Att v\u00e4lja r\u00e4tt typ av SSD beror p\u00e5 n\u00e5gra faktorer, inklusive din budget, storleken p\u00e5 din \u00f6nskade lagringskapacitet och vilken typ av enhet (station\u00e4r<\/a>, laptop, server, etc.).<\/p>\n Den mest prisv\u00e4rda formen av lagring \u00e4r verkligen h\u00e5rddisken, medan SSD medr\u00e4knat alla olika typer i allm\u00e4nhet \u00e4r dyrare.<\/p>\n SATA SSD \u00e4r den mest prisv\u00e4rda SSD-typen. Med andra ord, om du har en liten budget men s\u00f6ker prestanda, \u00e4r SATA SSD det l\u00e4mpligaste alternativet f\u00f6r dig.<\/p>\n \u00c5 andra sidan, om budgeten<\/a> inte \u00e4r ett problem kan en b\u00e4ttre presterande NVMe vara det mer effektiva valet.<\/p>\n SSD-enheter blir tillg\u00e4ngliga med st\u00f6rre lagringskapacitet. Ju st\u00f6rre kapacitet, desto mer kostnadseffektiva \u00e4r de. En enkel ber\u00e4kning kan hj\u00e4lpa dig att best\u00e4mma exakt hur mycket SSD-lagring du beh\u00f6ver f\u00f6r din dator.<\/p>\n F\u00f6rst beh\u00f6ver du veta hur mycket data du anv\u00e4nder per m\u00e5nad, i genomsnitt. L\u00e4gg sedan till minst 20% f\u00f6r att vara s\u00e4ker. Det \u00e4r s\u00e5 mycket lagring du beh\u00f6ver.<\/p>\n Till exempel, om alla filer och data du anv\u00e4nder har en genomsnittlig total storlek p\u00e5 700 GB, kommer en 1 TB SSD att vara mer \u00e4n perfekt f\u00f6r dig. Men om din anv\u00e4ndning inte \u00f6verstiger 500 GB kan en 512 GB SSD r\u00e4cka gott och v\u00e4l.<\/p>\n Tack vare den kontinuerliga utvecklingen av SSD-enheter och deras kontakter blir storlekarna st\u00e4ndigt mindre, samtidigt som de beh\u00e5ller sin prestanda. Som ett resultat \u00e4r de flesta SSD-enheter kompatibla med de flesta datorenheter och deras moderkort.<\/p>\n Med det sagt beror typen av SSD p\u00e5 om din enhet \u00e4r kompatibel med den. Men det kan alltid justeras med r\u00e4tt kontakt.<\/p>\n Den enda typen som inte fungerar med vissa enheter \u00e4r SATA SSD p\u00e5 grund av dess stora storlek. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de \u00e4r vanligare i st\u00f6rre enheter som station\u00e4ra datorer.<\/p>\n \u00c5 andra sidan \u00e4r NVMe SSD kompatibel med n\u00e4stan alla enheter, s\u00e4rskilt n\u00e4r du anv\u00e4nder M.2-kontakten.<\/p>\n Om du fortfarande inte \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 vilken SSD-typ du borde anv\u00e4nda, ta en titt p\u00e5 f\u00f6ljande j\u00e4mf\u00f6relsetabell:<\/p>\nSkillnaden mellan SSD och HDD<\/h2>\n
S\u00e5 fungerar en HDD<\/h3>\n
![\"En](\"https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:Intel_DC_S3700_SSD_series,_top_side_of_a_100_GB_SATA_3.0_model.jpg\")
<\/a>S\u00e5 fungerar SSD<\/h3>\n
<\/a>Varf\u00f6r SSD \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n HDD<\/h3>\n
\n
\n
\n
\n
\n
N\u00e4r du borde anv\u00e4nda SSD<\/h2>\n
1. F\u00f6retag<\/h3>\n
2. Webbhotell<\/h3>\n
3. Gaming<\/h3>\n
4. Resor<\/h3>\n
Olika typer av SSD<\/h2>\n
<\/a>SATA<\/h3>\n
NVMe<\/h3>\n
PCIe-kontakter<\/h3>\n
M.2-kontakter<\/h3>\n
F\u00f6rdelar och nackdelar med SSD<\/h2>\n
\n
\n
\n
Priser f\u00f6r SSD<\/h2>\n
S\u00e5 v\u00e4ljer du r\u00e4tt SSD<\/h2>\n
1. Budget<\/h3>\n
Lagringskapacitet<\/h3>\n
3. Typ av enhet.<\/h3>\n