När jag talar om ett grönare internet och att minska koldioxidutsläppen från webbplatser, tittar folk ofta på mig och frågar, ”Producerar webbplatser ens koldioxidutsläpp?”

Vi tänker gärna på internet som rent och immateriellt. Det har skett stora massövergångar för tjänster till att vara online inte bara för att förbättra effektiviteten och användarupplevelsen, utan för att minska resursförbrukning och miljöpåverkan. Det finns dock en växande mängd bevis för att internet har en mycket verklig miljöpåverkan även om vi inte kan se det.

Energiförbrukningen och utsläppen från internet är enorma. Elektricitet är internets livsnerv, som används för att driva datacenter, telenät och de enheter som vi använder för att surfa på webben. Totalt använder det globala internet mer el än hela Storbritannien (416,2 terawattimmar för att vara exakt).

Detta leder till en hel del koldioxidutsläpp. Faktum är att 2% av de globala koldioxidutsläppen kommer från den el som används av internet, såsom datacenter som används av stora företag. Det motsvarar mängden koldioxid från den globala flygindustrin, som de flesta tycker är en av de mest förorenande industrierna. För att uttrycka det i perspektiv, om internet var ett land, skulle det vara den sjätte värsta förorenaren i världen, motsvarande Tyskland.

Datacenter producerar en hel del koldioxidutsläpp
Datacenter producerar en hel del koldioxidutsläpp

Till skillnad från många andra branscher som vill bli mer effektiva och dra ned utsläppen kommer utsläppen från internet att öka snabbt under de kommande åren. Antalet människor globalt sett med tillgång till internet ökar, och allteftersom data blir snabbare och billigare, konsumerar vi mer. Streamingtjänster som YouTube, Netflix och Spotify är tunga dataanvändare och växer snabbt, men även vanliga webbplatser blir mer och mer dataintensiva.

Enligt HTTPArchive.org, är en genomsnittlig webbsida idag nästan fyra gånger så stor som den var 2010 och det fortsätter att stiga.

Genomsnittlig tillväxt av webbsidor
Genomsnittlig tillväxt av webbsidor (källa: HTTP Archive)

Som ett resultat uppskattas det att internet kan växa till att stå för 3,5% av de globala koldioxidutsläppen inom de närmaste tio åren, i en tid då vi snabbt behöver minska utsläppen från alla industrier.

Brådskan har framhållits av Thomas Stocker, en av världens ledande klimatforskare och tidigare medordförande för Internationella klimatpanelen (IPCC). Han har sagt:

År 2020 är avgörande. Om koldioxidutsläppen fortsätter att stiga efter det datumet kommer de mest ambitiösa begränsningsmålen att bli omöjliga att uppnå. (Källa: M2020)

Detta ger oss bara två år att omvandla vår industri från att vara en av de snabbast växande källorna till utsläpp av växthusgaser och börja minska våra kollektiva utsläpp. Som webbdesigner, utvecklare eller ägare av webbplatser måste vi se vad vi kan göra för att minska utsläppen från våra egna webbplatser.

Först måste vi förstå tre enkla principer:

  1. Vi kan inte hantera saker vi inte kan mäta.
  2. Dataöverföring förbrukar el, så att minska dataöverföringen kommer att minska energi och utsläpp.
  3. Förnybar energi ger mycket färre utsläpp än andra källor.

Mätning av koldioxidutsläpp från webbplatser

Det är mycket svårt att förbättra något som du inte kan mäta och tills nyligen var det nästan omöjligt att veta vad utsläppen från en viss webbplats kunde vara. Resultatet var att det var svårt för webbdesigner, utvecklare och webbplatsägare att ens diskutera deras webbplatsers koldioxidutsläpp, än mindre göra något åt det.

Lyckligtvis är det nu möjligt att använda gratisverktyget för att uppskatta webbplatsens CO2-utsläpp på WebsiteCarbon.com som ger uppgifter om koldioxidutsläppen per sidvisning, de årliga koldioxidutsläppen (baserat på en viss mängd sidvisningar), den årliga energiförbrukningen och huruvida webbplatsen hostas i ett datacenter som drivs av förnybar energi. Med hjälp av detta verktyg är det möjligt att jämföra din egen webbplats mot konkurrenter och sätta mål för din egen koldioxidminskning.

Mätning av webbplatsers koldioxidutsläpp
Mätning av webbplatsers koldioxidutsläpp

Data från detta verktyg avslöjar några överraskande fakta. Den genomsnittliga webbplatsen producerar 6,8 gram CO2 per sidvisning. Detta kanske inte låter som så mycket, men det blir snabbt väldigt mycket. En genomsnittlig webbplats med 10 000 sidvisningar per månad skulle producera 816 kg CO2 per år. Det är mer än utsläppen från ett flyg från London till Tokyo.

Å andra sidan är den mest effektiva webbplatsen som testats www.muskfoundation.org, Elon och Kimbal Musks ideella stiftelse, med utsläpp på bara 0,009 gram CO2 per sidvisning. Det kanske är en brutalt minimalistisk webbplats som verkligen inte uppfyller förväntningar på användarupplevelse som de flesta moderna webbanvändare har, men det belyser hur effektiv en webbsida kan vara.

Minska dataöverföring från webbplatser

Efter att ha testat utsläppen från vår befintliga webbplats och konkurrenternas webbplatser kan vi sedan vidta åtgärder för att minska utsläppen. Eftersom dataöverföringar direkt korrelerar med energiförbrukning och utsläpp är en av de viktigaste sakerna vi måste göra att hitta sätt att göra webbplatsen mer dataeffektiv. Det finns två huvudsakliga sätt att uppnå detta.

För det första kan vi minska vikten (i KB) på alla våra webbsidor. Att minska sidvikten har många ytterligare fördelar, inklusive snabbare laddningstider, vilket förbättrar användarupplevelsen och SEO, samt minskad dataanvändning för användare med begränsade Internetanslutningar. Detta kan vara särskilt viktigt för mobilanvändare och webbplatsbesökare från låginkomstgrupper, särskilt i utvecklingsländer där internetdata är mycket dyrt i förhållande till lokala löner.

Några enkla saker som vi kan göra för att minska sidvikten är:

  1. Vi kan skriva kod rent och effektivt.
  2. Vi kan använda vektorgrafik och CSS-effekter för att skapa en visuellt engagerande upplevelse med mycket mindre filer än traditionella bilder som jpeg och Gif.
  3. Vi kan ladda upp bilder i skala istället för att förlita oss på CSS att ändra storlek på dem. Om du använder WordPress är det inte lika viktigt eftersom det stöder responsiva bilder.
  4. Vi kan avlasta stora medie-filer till tredjepartsleverantörer som är mer miljövänliga.
  5. Vi kan komprimera filer, bilder och videor för att minska filstorlekar utan synlig kvalitetsförlust. Kolla in dessa inlägg om bildoptimering och destruktiv komprimering. En något destruktiv komprimering kan lätt minska en webbsida med över 90%! 😲Före och efter komprimeringFöre och efter komprimering
  6. Vi kan undvika autoplay på videor och istället be användaren att välja att spela upp videoklipp om de är av intresse.
  7. Vi kan minimera anpassade teckensnitt, som faktiskt kan utgöra en stor del av den totala sidstorleken. Att använda webbsäkra typsnitt är ett annat bra alternativ.
  8. Vi kan besluta att inte längre stödja äldre webbläsare som IE8 och endast använda moderna webbtypsnitt, såsom WOFF och WOFF2 som använder högre komprimeringsmetoder. Kolla in den här handledningen om att använda avskalade versioner av lokala typsnitt.
  9. Vi kan minska spårnings- och annonsskript, som förbrukar data samtidigt som de sällan lägger till något värde för användaren. Kolla in hur du analyserar prestanda från tredje part på din hemsida.
  10. Vi kan använda mobila lösningar som AMP för att omedelbart skala ner den aktuella versionen av en webbsida.

Under en webbplats totala livscykel är förmodligen den bästa regeln, ”om du är osäker, utelämna det”.

Ofta om vi inte är säkra på om en webbplats behöver något, är det frestande att lägga till det för säkerhets skull,  men vi borde verkligen närma oss det från motsatt perspektiv. Vi bör utelämna allt som vi inte är säkra på och sedan ta reda på om någon saknar det. Först då lägger du till det på webbplatsen om det visat sig nödvändigt och av värde.

Att implementera en cachningslösning är också mycket viktigt. Cachning är processen att lagra resurser från en förfrågan och återanvända dessa resurser för efterföljande förfrågningar. I grund och botten minskar det mängden serverbandbredd som krävs för att generera en sidvisning genom att lagra statiska resurser externt från webbhotellet.

Ta applikationen, databasen och den hanterade WordPress-värden Kinsta till exempel. De har fyra olika typer av cachelagring, som alla görs automatiskt på program- eller servernivå:

  • Bytekodscache
  • Objektscache
  • Sidcache
  • CDN-cache

Detta garanterar att webbplatser laddas så fort som möjligt, men också med minimalt arbete från servrarna eftersom innehållet levereras direkt från cacheminnet, vilket ökar effektiviteten.

Det andra vi kan göra för att minska dataöverföringen är att minska antalet gånger våra sidor laddas. Att minska trafiken kan låta som kätteri, men faktiskt, det kan finnas goda skäl att göra så för både webbplatsens ägares och användarens bästa. Även om vi antar att trafiken i sig är bra finns det scenarier där folk besöker sidor som inte är användbara för dem. Detta märks i statistiken på avvisningsfrekvens som visar antalet besökare som omedelbart inser att de har laddat en sida som inte är vad de ville ha. Att förbättra SEO och användarupplevelse kan avsevärt minska avvisningsfrekvenser, och samtidigt effektivisera användarresor och göra det möjligt för användare att hitta den information de vill ha med färre steg, vilket innebär att en webbplats kan leverera samma nivå av värde men med färre sidvisningar.

Avvisningsfrekvens i Google Analytics
Avvisningsfrekvens i Google Analytics

Eftersom dataöverföringen av en webbplats i enkla termer är den genomsnittliga sidvikten multiplicerad med antalet sidvisningar, är två mycket effektiva sätt att minska webbplatsutsläppen samtidigt som den övergripande användarupplevelsen förbättras att minska både sidvikt och oönskade sidvisningar.

Byt din webbplats till förnybar energi

Enligt en studie från ACEEE (The megawatts behind your megabytes) kan den energi som används av internet (och därmed en webbplats) grovt brytas ned som 48% används i datacentret, 14% används i telekomnätet, och 38% används på slutanvändarens enhet. Detta kommer naturligtvis att variera för varje webbplats och varje användare, men det representerar ett typiskt scenario.

Som webbplatsägare är det svårt eller omöjligt att kontrollera den energi som används av telekomnät eller slutanvändare. Du kan dock ha viss kontroll över den energi som används av datacentret helt enkelt genom att välja rätt webbhotell. De flesta webbhotell använder standardelnät och har ofta mycket lite kunskap över var deras energi kommer ifrån. Det finns ett växande antal webbhotell som aktivt köper förnybar energi till sina datacenter och som ett resultat har betydligt lägre koldioxidutsläpp.

Det kan vara svårt att identifiera vilka webbhotell som använder grön energi och i allmänhet är det bäst att fråga dem direkt om de använder förnybar energi i sina datacenter. Green Web Foundation har en mycket bra databas med webbhotell som hävdar att de använder grön energi, även om det bör noteras att det fortfarande är värt att kontrollera direkt.

Google är välkänt för att ha lett industrin i att göra sin energiförsörjning grönare under de senaste åren och uppnådde sitt mål om 100% förnybar energi globalt år 2017. Här är några snabba fakta:

  • I genomsnitt använder ett av Googles datacenter 50% mindre energi än ett typiskt datacenter.
  • På grund av sina program för förnybar energi och koldioxidkompensation var Googles netto operativa koldioxidutsläpp 2016 noll.
  • Jämfört med för fem år sedan levererar Google nu mer än 3,5 gånger så mycket datorkraft med samma mängd elkraft.

De åstadkommer detta genom att köpa förnybar energi från vind- och solkraftsparker i USA, Sydamerika och Europa. Googles maskininlärning möjliggör också analys av stora mängder operativa datacenter för att ytterligare förbättra rekommendationer och kontroller, vilket ökar energieffektiviteten med ytterligare 15%.

Inköp av förnybar energi
Inköp av förnybar energi (källa: Google Cloud)

Google använder också termisk modellering och hittar billiga och kreativa sätt att hantera luftflödet. Detta gör det möjligt för dem att faktiskt höja temperaturen i sina datacenter till 80°F (27° C), vilket avsevärt minskar anläggningens energianvändning.

Googles engagemang för förnybar energi är inte bara bra för deras användare, utan också för webbtjänster som använder Google Cloud Platform, vilket inkluderar alla webbplatser som finns på Kinsta.

Till skillnad från att minska dataöverföringen kräver ett byte till en grön värd inga ändringar på själva webbplatsen och kan göras snabbt och enkelt, så att vi kan göra betydande minskningar av våra webbplatsutsläpp med minimalt krångel. Att byta till ett grönt webbhotell är det enklaste sättet att minska webbplatsens utsläpp.

3 enkla steg för att minska utsläppen

Vi kan nu se att det finns konkreta och i många fall enkla åtgärder som vi kan vidta för att minska våra växthusgasutsläpp från de webbplatser som vi driver.

  1. Testa vår webbplats koldioxidutsläpp.
  2. Minska dataöverföringen genom att minska sidvikten och onödiga sidvisningar.
  3. Byt till ett webbhotell som drivs av förnybar energi.

Om vi alla följer dessa steg kan vi förändra vår industri och skapa en verkligt ren webb, som minskar utsläppen i linje med målen i Parisavtalet. Bäst av allt, genom att göra så kan vi ge våra användare förbättrad användarupplevelse, vilket i sin tur hjälper oss att ha en större effekt på nätet och uppnå en bättre avkastning på vår investering. En webb med lågt koldioxidutsläpp är en sann win-win-win för webbplatsägare, webbanvändare och miljön.

Några tankar? Vi vill gärna höra dem nedan.