PostgreSQL vs MySQL: Utforska deras 12 kritiska skillnader

Uppgifter är i princip endast en samling av olika fakta och observationer. Med tiden så insåg utvecklarna att datahantering inte bara var ett valfritt spårningssystem. Det var även nödvändigt eftersom världen gradvis blev allt mer uppkopplad via internet.

Idag så utnyttjar företag data för att analysera potentiella kunder, förverkliga sin potential, minska risker osv.

Med det ökade dataintaget runt om i världen så finns det ett ständigt ökande behov av robusta och flexibla databaser. De kan exempelvis hjälpa till att hantera data mer effektivt. Den här artikeln kommer att undersöka de två mest använda databaserna med öppen källkod för WordPress och deras skillnader: PostgreSQL vs MySQL.

Men först och främst, vad är WordPress-databaser?

Låt oss ta reda på det!

Vad är WordPress-databaser?

Väldigt många företag använder WordPress som host för sina webbplatser, faktiskt hela 43 % av alla webbplatser på internet! Det står dessutom för cirka 60 % av alla distribuerade innehållshanteringssystem (CMS). Dess lättanvända layout gör det till det perfekta valet för nybörjare. Det är visserligen inte nödvändigt att ha tidigare kodningskunskaper för att använda WordPress. Men det är dock till stor hjälp att förstå de olika delarna, inklusive databaser.

Utan en WordPress-databas så kan din webbplats inte fungera. Databassystemet är i huvudsak ryggraden i din webbplats. Det ser till att allt spåras, från innehållet på din blogg till kommentarer och ändringar som görs av olika användare. Det driver till och med webbplatsens förmåga att ladda och exekvera.

En idealisk databas ska vara flexibel, kostnadsvänlig och skalbar. Det finns som tur är en mängd databaser med öppen källkod som kan hjälpa dig att spåra dina data i WordPress. Vi kommer för tillfället att fokusera på PostgreSQL och MySQL.

Vad är PostgreSQL?

PostgreSQL är ett objektrelationellt databashanteringssystem med öppen källkod. Det är helt SQL-kompatibelt och byggdes för att vara funktionsrikt. Det är också utbyggbart. Som ett resultat så blir det användbart för alla som behöver företagsverktyg. Det har utformats särskilt för effektivitet och kan integreras i nästan alla applikationer.

PostgreSQL är objektorienterat, vilket gör det möjligt att utöka datatyper för att skapa egna typer, och det har stöd för nästan alla databaser. I det här avsnittet så beskrivs dess historia, funktioner och användningsområden.

Historia

för 40 år sedan så lämnade en ung pionjär, Michael Stonebraker, ledare för Ingres-projektgruppen, Berkley för att utveckla en egen version av Ingres. Han återvände sedan till Berkley och inledde ett projekt som tog itu med flera av de problem som de andra databaserna stötte på vid den tiden.

Det projektet, som döptes till PostgreSQL, var utrustat med flera funktioner som behövdes för att stödja flera ”objektrelationella” datatyper. Detta inkluderade stöd för regler för att upprätthålla en konsekvent relation mellan tabellerna och replikering av data mellan servrar. Den första versionen, PostgreSQL 6.0, bildades den 29 januari 1997. Sedan dess så har utvecklare, supportföretag och även frivilliga fortsatt att underhålla databasprogramvaran under dess fria och öppna licens.

Huvudfunktioner

PostgreSQL har mycket att erbjuda som databashanteringssystem. Det har förtjänat sitt rykte för att vara funktionellt robust, mycket tillförlitligt, ha en hög prestanda, flexibilitet och vara lätt att replikera.

Låt oss titta på vad som gör PostgreSQL till ett oumbärligt verktyg för ditt företag.

Hög tillförlitlighet

PostgreSQL stöder främmande nycklar, lagrade procedurer, joins och vyer på flera språk. Den innehåller olika datatyper och stöder lagring av stora objekt, inklusive bilder, ljud och videor. Den har även öppen källkod. Som ett resultat så stöds den av utvecklare som tillhandahåller ett oöverträffat underhållssystem genom att regelbundet försöka hitta fel och förbättra programvaran.

Den är även feltolerant på grund av funktionen för skrivande loggning. Den gör det möjligt att stödja online-säkerhetskopior och återställning vid en viss tidpunkt. Vi kan stödja återgång till varje tidpunkt som täcks av WAL-data genom att installera en tidigare fysisk säkerhetskopierings-databas.

Den ”fysiska säkerhetskopian” behöver dessutom inte vara en omedelbar ögonblicksbild av databasens tillstånd. Om den skapades tidigare, så kommer återuppspelning av WAL-loggen för den specifika tidpunkten att lösa eventuella interna inkonsekvenser.

Flexibelt

PostgreSQL har öppen källkod, vilket innebär att koden är fritt tillgänglig för att modifieras plattformsoberoende. Som ett resultat så kan den anpassas för att fungera på alla plattformar, inklusive Windows, Solaris, OS X och Linux. Den kan dessutom ta emot flera användare samtidigt och blockerar endast samtidiga uppdateringar av samma rad.

Utvidgbarhet

Utvidgbarhet är en programvaruteknisk princip som talar om framtida tillväxt. PostgreSQL erbjuder en hög utbyggbarhet eftersom dess verksamhet är katalogdriven, dvs. information lagras i databaser, kolumner, tabeller osv. JIT-kompilering (Just-in-time) av uttryck gör att du kan skriva dina koder från olika programmeringsspråk utan att behöva kompilera om din databas och definiera dina datatyper. Den har med andra ord en förmåga att spontant ändra alla operationer. Detta gör den exempelvis unikt lämpan för att snabbt tvinga fram nya lagringsstrukturer och tillämpningar.

Replikering

PostgreSQL innehåller inbyggd synkron replikering. Det säkerställer att den primära noden väntar på varje skrivning tills en duplikat-nod har skrivit data till sin transaktionsloggen. Transaktionens hållbarhet kan specificeras per databas, session och användare, oavsett om den är synkroniserad eller inte. Detta bidrar till att snabba upp transaktionen. Den behöver ju inte bekräfta om transaktionen når en synkron standby, särskilt när vissa flöden inte kräver dessa garantier.

Användningsområden

PostgreSQL finns i stort sett överallt – den är en av de fem mest använda databaserna idag, strax efter MySQL. Stora företag som Bloomberg, Goldman Sachs och Nokia har PostgreSQL som backend.

PostgreSQL kan användas av olika branscher och är inte begränsad till en enda sektor. Här är ett par exempel där PostgreSQL kan användas idag.

• Statliga GIS-data: PostgreSQL innehåller ett kraftfullt tillägg som kallas ”PostGIS”. Detta tillägg tillhandahåller många funktioner som hjälper till att bearbeta olika geometriska former som punkter, linjesträngar. Det är även optimerat för att minska disk- och minnesavtrycket. Som ett resultat så förbättras sökfrågeprestandan. Elektricitet, räddningstjänster och vatteninfrastruktur är främst beroende av GIS för att lokalisera besättningsmedlemmar och leda dem till exakta destinationer. Detta sker ofta under svåra förhållanden, och är till stor nytta för myndigheterna.
• Tillverkning: Många tillverkningsindustrier kräver många datalagringsmöjligheter med hög effektivitet. PostgreSQL är ett lämpligt val för att optimera leveranskedjans prestanda och lagring. Det är det föredragna valet eftersom det är ACID-kompatibelt och kan konfigureras för automatisk failover, fullständig redundans och uppgraderingar med nästan noll nertid. Eftersom Oracles nya licenspolicy har gjort det svårt för mindre företag att bära kostnaden för att använda Oracle så är PostgreSQL att föredra.
• Webbteknik: PostgreSQL är inte bara en relationsdatabas, utan kan även fungera som ett datalager i NoSQL-stil. Du kan ha båda – den relationella och den dokumentorienterade världen – i en enda produkt. Den kan fungera i många moderna ramverk som Django (Python), Hibernate (Java), Ruby on Rails, PHP osv. Tack vare dess replikeringsförmåga så kan webbplatser enkelt skalas ut för att inkorporera så många databasservrar som du behöver.
• Vetenskapliga data: Forskning och vetenskapliga projekt kan generera terabyte av data. De måste hanteras på ett så praktiskt sätt som möjligt. PostgreSQL har utmärkta analysmöjligheter och erbjuder en kraftfull SQL-motor. Som ett resultat så kommer bearbetning av stora datamängder inte att orsaka några problem. PostgreSQL kan även  utökas på ett enkelt sätt. Du kan integrera Matlab och R för att utföra flera matematiska funktioner och aggregerings-funktioner.

Vad är MySQL?

MySQL är ett enkelt relationellt databassystem. Det är mycket effektivt och användarvänligt, vilket gör det till en av de mest kända teknikerna. Med hjälp av SQL så kan du snabbt förstå flera begrepp inom Structured Query Language (SQL) för att bygga kraftfulla datalagringssystem. Det är kostnadsfritt och har öppen källkod, även om det även finns tillgängligt under olika proprietära licenser.

I det här avsnittet så diskuteras dess historia, dess huvudfunktioner och användningsområden. Nu ska vi sätta oss in i detta!

Historia

MySQL grundades av ett svenskt företag, MySQLAB, 1995 av Michael ”Monty” Widenius, samt svenskarna David Axmark och Allan Larsson. Sun Microsystems förvärvade sedan MySQLAB.

Syftet med MySQL var att tillhandahålla effektiva och tillförlitliga alternativ för datahantering för både företag och hem-användare. Alfa- och beta-versioner av plattformen släpptes år 2000 och de flesta var kompatibla med framstående plattformar.

Ungefär vid samma tidpunkt så blev den öppen källkod. Detta gjorde det möjligt för tredjepartsutvecklare att göra betydande ändringar i systemet. Att gå över till öppen källkod innebar visserligen en förlust av intäkter. Detta återställdes dock så småningom när MySQL började bli allt populärare.

Den hade uppnått hela 2 miljoner aktiva installationer i slutet av 2001. För att sätta detta i perspektiv så är det nästan lika mycket som Sloveniens befolkning! I början av 2002 så utökade företaget sin verksamhet och öppnade sitt huvudkontor i USA. Då hade plattformen redan 3 miljoner användare och intäkterna uppgick till 6,5 miljoner dollar. Den har bara fortsatt att öka i popularitet sedan dess.

Huvudsakliga funktioner

MySQL-servern är flertrådig, multitasking och är utformad för att fungera i produktionssystem med en hög belastning. Den har transaktions- och icke-transaktionsmotorer och är ett av de enklaste databassystemen att installera. MySQL är omtyckt bland användare eftersom den är lätt att använda, samt pålitlig och snabb.

Nu när du är medveten om hur MySQL kom till, låt oss diskutera några av dess viktigaste funktioner.

Användarvänlighet

MySQL blev populärt tack vare sin användarvänlighet. Den garanterar flera funktioner som triggers, lagrade procedurer och liknande. Den inkluderar även olika verktyg som ett säkerhetskopieringsprogram i händelse av krascher, mysqladmin, en administrativ klient, och ett grafiskt gränssnitt (MySQL workbench) för hantering. Om du är nybörjare så erbjuder den ett brett utbud av alternativ med ett omfattande GUI. Som ett resultat så har den blivit en av de fem mest använda databaserna idag.

Hög flexibilitet

MySQL ger effektiva och säkra transaktioner för projekt med stora volymer. Den är tillräckligt flexibel för att fungera i en dynamisk miljö. Eftersom den har öppen källkod så är koden fritt tillgänglig och kan ändras efter eget tycke och smak.

Tillförlitlighet och säkerhet

Precis som PostgreSQL så följer MySQL även ACID-modellen. Du behöver därför inte oroa dig när du utför transaktioner: Den säkerställer dataskydd tack vare återställning vid en tidpunkt och automatisk bekräftelse.

Om systemet kraschar så kommer den att återgå till den senaste kontrollpunkten. Detta garanterar att inga data går förlorade. Eftersom det har öppen källkod så finns det dessutom en stor grupp utvecklare som ser till att systemet fungerar bra, ger stöd i forum och åtgärdar olika fel.

Utöver detta så erbjuder MySQL dataintegritet genom stöd för begränsningar av främmande nycklar. Som ett resultat så förhindras datainkonsistenser mellan tabeller. Eftersom den har ett lösenordssystem så har det ett säkert gränssnitt och garanterar att lösenordet verifieras baserat på hostdatorn innan man får tillgång till databasen. Lösenordet krypteras när det är anslutet till servern.

Hög prestanda

MySQL är ganska snabb, pålitlig och billig tack vare sin exceptionella arkitektur för lagringsmotorer. Detta innebär att den kan ge hög prestanda utan att förlora viktiga funktioner i programvaran. Den kan laddas snabbt tack vare sitt cacheminne.

Med tiden så har MySQL förbättrat sin prestanda genom att säkerställa funktioner som B-tree-diskbord med indexkomprimering, optimerade nested-loop joins och trådbaserad minnesallokering. Låsning på radnivå och konstant läsning i lagringsmotorn ger ytterligare prestandafördelar för samtidighet mellan flera användare.

Skalbar

Förutom att MySQL-applikationen är kostnadsfri och har öppen källkod så kan den skrivas på många språk. MySQL connector/NET gör det möjligt för utvecklare att koppla sina data till databasen. Connector/J-gränssnittet ger MySQL-stöd för Java-klientprogram som använder JDBC-associationer. Ett klientbibliotek skrivet i C finns tillgängligt för klienter som är skrivna i C eller C++ eller något annat språk som tillhandahåller C-bindningar.

API: er för C, C++, Eiffel, Java, Perl, PHP, Python, Ruby och Tcl är också tillgängliga. Det är även ett av de mest föredragna plattformsoberoende databassystemen och kan användas i Linux, Windows, Solarix osv. Som ett resultat så kan denna databas användas i nästan alla programvaror och operativsystem, vilket gör den mycket skalbar.

Licens för öppen källkod

MySQL är tillgänglig för användare under en öppen källkodslicens. Detta gör det möjligt för användarna att fritt använda och modifiera koden för att göra den kompatibel med andra domäner.

Eftersom den har öppen källkod så har den ett stort stöd från utvecklare som ser till att buggar och säkerhetsproblem åtgärdas snabbt. MySQL har användargrupper, forum och support för att erbjuda ett inbyggt nätverk. Ett resultat av detta är att problem kan åtgärdas så snabbt som möjligt och du får tillgång till utbildning om databasen.

Användningsområden

MySQL visar sig vara användbar för webbapplikationer eftersom de flesta servrar förlitar sig på MySQL. Förutom att användas som en WordPress-databas så använder även många företag som inte är verksamma inom WordPress MySQL som sin primära databas. De kanske är verksamma inom Joomla, TYPO3 eller Drupal.

Här är några användningsområden för MySQL som bevisar att det är ett pålitligt och effektivt databassystem:

• OLTP-transaktioner: Transaktioner kräver snabbhet och noggrannhet. MySQL kan skalas upp till 1000-tals frågor per sekund med effektivitet och lätthet. Transaktionen måste säkerställa Atomicity, Consistency, Isolation och Durability (ACID). MySQL följer även ACID-principerna, vilket gör den säker för kritiska transaktioner. Om ett system misslyckas under en transaktion så rullar det tillbaka till en kontrollpunkt.
• LAMP-stack med öppen källkod: MySQL är en viktig del av många tillämpningar som drivs med LAMP-programmstacken med öppen källkod (LAMP står för Linux, Apache, MySQL och PHP/Python/Perl). LAMP är en universell lösningsstack för webbtjänster och anses allmänt vara det bästa mediet för både dynamiska webbplatser och högpresterande webbapplikationer.
• Applikationer för e-handel: MySQL är en av de vanligaste transaktionsmaskinerna för e-handelsplattformar. Den är fördelaktig för hantering av kunddata, transaktioner och produktkataloger. I e-handelslösningar så används MySQL ofta samtidigt med andra, icke-relationella databaser. Detta inkluderar dokument- och nyckelvärdeslager för synkronisering av orderdata och lagring av icke-produktdata.

PostgreSQL vs MySQL: Jämförelse huvud mot huvud

Om du är osäker på vilken databas som är rätt för ditt företag så hjälper det här avsnittet dig att välja den bästa vägen. Även om PostgreSQL och MySQL är behändiga, praktiska och populära så är det absolut nödvändigt att välja den databas som är mer anpassad till dina behov.

Det här avsnittet kommer att djupdyka i de olika skillnaderna mellan de två databaserna.

Syntax

När det gäller syntaxen så är både Postgresql och MySQL lika varandra. Så här ser en select-förfrågan ut för båda:

SELECT * FROM STUDENTS;

MySQL har dock inte stöd för flera underfrågor, som ”LIMIT” eller ”ALL” Den stöder inte heller standard SQL-klausuler som ”INTERSECT” eller ”OUTER JOIN”.

MySQL är inte lika fullständigt SQL-kompatibelt som PostgreSQL, som stöder alla de underfrågor som nämns ovan. Om du behöver använda dessa underfrågor ofta i din verksamhet så är PostgreSQL ett lämpligare val.

Språk som stöds

PostgreSQL och MySQL stöder till stor del samma språk med några få skillnader.

PostgreSQL, å andra sidan, erbjuder stöd för ett större antal programmeringsspråk:

• C/C++
• Delphi
• Erlang
• Go
• Java
• Javascript
• JSON (inbyggd sedan version 9.2)
• Lisp
• .NET
• Python
• R
• Tcl
• Andra programmeringsspråk

Här finns en lista över språk som MySQL stöder:

• C/C++
• Delphi
• Erlang
• Go
• Java
• Lisp
• Node.js
• Perl
• PHP
• R

Hastighet

Hastigheten är en viktig faktor när du väljer den bästa databasen för dina företagskrav. En snabb databas ser till att din webbplats går snabbare. Den minskar dessutom belastningen på dina servrar genom att peka på oanvända data som du kan ta bort.

Både PostgreSQL och MySQL är kända för att vara några av marknadens snabbaste DBMS-lösningar. Det finns dock ingen klar vinnare i den här kategorin. Du kan ganska lätt hitta riktmärkestester som rekommenderar en databas baserat på konfigurationen, testet och hårdvaran. Den ena kanske har övertaget när det gäller samtidighet, medan den andra kanske klarar sig bättre på en enkelkärnig maskin med lite minne.

I slutändan så handlar det om hur du använder dem. MySQL är allmänt känd för att vara snabbare med skrivskyddade kommandon på bekostnad av samtidighet. PostgreSQL fungerar däremot bättre med skriv- och läsoperationer, massiva datamängder och komplicerade frågor.

Arkitektur

MySQL är en rent relationell databas, medan PostgreSQL är en objektrelationell databas. PostgreSQL erbjuder mer sofistikerade datatyper och låter objekt ärva egenskaper. Å andra sidan så blir det även mer komplicerat att arbeta med PostgreSQL. PostgreSQL inkluderar en enda ACID-kompatibel lagringsmotor. MySQL erbjuder stöd för 15 olika lagringsmotorer utöver standardlagringsmotorn InnoDB. Det stora utbudet av lagringsmotorer gör att du snabbt kan utnyttja dem för andra användningsområden.

PostgreSQL genererar en ny systemprocess via minnesallokering för varje klientanslutning som upprättas. Detta kräver mycket minne på system med många klientanslutningar. Å andra sidan så använder MySQL en enda process och upprätthåller en enda tråd för varje anslutning. Som ett resultat så blir MySQL till det lämpligare valet för tillämpningar med mindre omfattning än företag.

Prestanda

PostgreSQL byggdes för att vara standardkompatibel, funktionsrik och utbyggbar. Tidigare så var PostgreSQL’s prestanda på en jämn nivå. Läsningar var vanligtvis långsammare än MySQL, men den kunde skriva stora mängder data mer effektivt. PostgreSQL hanterade dessutom samtidighet bättre än MySQL.

Klyftan mellan deras kapacitet har minskat betydligt under de senaste åren. MySQL är fortfarande ganska snabb på att läsa data om du använder den gamla MyISAM-motorn. Den har även optimerats för att komma ikapp PostgreSQL när det gäller tunga dataskrivningar.

När du väljer ett lämpligt verktyg för dina syften så bör prestandan inte vara en bindande faktor. Både PostgreSQL och MySQL är – för det mesta – lika effektiva.

Replikering och klusterbildning

Replikering är en process som låter utvecklare replikera data från en databas till dess duplikat-databaser. Detta garanterar att varje användare har samma informationsnivå. Replikering ger även olika fördelar som feltolerans, skalbarhet, automatiserade säkerhetskopior och möjligheten att utföra långa sökningar utan att påverka det primära klustret.

Både MySQL och PostgreSQL har stöd för replikering. PostgreSQL erbjuder synkron replikering. Detta innebär att den har två databaser som körs samtidigt och att den primära databasen synkroniseras med den duplicerade databasen. Du kan även utföra synkron och kaskadreplikering med PostgreSQL. I MySQL så är replikeringen däremot envägs-asynkron. Detta innebär att en databasserver fungerar som den primära medan de andra är repliker.

Både MySQL och PostgreSQL stöder även klusterbildning. Klusterbildning utnyttjar den delade lagringen för att replikera en lika stor uppsättning data till varje nod i en miljö. Som ett resultat så kan databaser tolerera fel tack vare den redundans som skapas genom att data dupliceras över olika noder i en miljö.

Struktur för data och tabeller

JSON-stödet är fortfarande en av de ledande NoSQL-funktionerna i MySQL. PostgreSQL stöder däremot användardefinierade typer, matriser, hstore och XML. Den största fördelen med att kunna arbeta med fler datatyper är en ökad funktionalitet. Genom att exempelvis acceptera matriser som datatyp så kan PostgreSQL även tillhandahålla host-funktioner som är kompatibla med dessa matriser.

Trots fördelarna med att använda alternativa format för att lagra data så kan det dock vara mer komplicerat att utföra sådana dataformat. De följer ju inte ett sedan länge etablerat riktmärke. Det kan därför hända att komponenter som används tillsammans med databasen inte alltid följer PostgreSQL-formaten.

MySQL är endast delvis SQL-kompatibel när det gäller SQL-överensstämmelse. Den stöder nämligen inte alla funktioner som no check constraint. Med detta sagt så tillhandahåller den en hel del tillägg.

PostgreSQL är däremot mer SQL-kompatibel än MySQL och stöder de flesta av de primära SQL-funktionerna – 160 av 179 obligatoriska funktioner, för att vara exakt.

Utvidgbarhet

PostgreSQL anses vara ett mycket utbyggbart verktyg eftersom det stöder olika avancerade datatyper som man inte kan hitta i MySQL. Detta inkluderar nätverksadresser, UUID, geometrisk/GIS, JSON som kan indexeras och tidzonsmedvetna tidsstämplar. Om detta inte gör PostgreSQL till en klar vinnare i den här omgången så kan du lägga till dina operatörer, datatyper och indextyper.

Så om din applikation hanterar ostrukturerade data eller någon av de unika datatyper som finns tillgängliga så kan PostgreSQL vara den bättre kandidaten. Men om du endast hanterar grundläggande numeriska och teckenbaserade datatyper så bör båda databaserna fungera bra.

Index

För att förbättra databasens prestanda så kan du använda index för att snabba upp SQL-förfrågningar när du hanterar stora datatabeller. Utan index så skulle sökningarna vara långsamma och en stor belastning för databassystemet.

Både PostgreSQL och MySQL erbjuder olika indexeringsalternativ. PostgreSQL-indextyperna omfattar följande:

• Partiella index som endast ordnar information från en del av tabellen
• B-träd-index och hash-index
• Uttrycksindex som genererar ett index som är resultatet av uttryckliga funktioner istället för kolumnvärden

MySQL erbjuder å andra sidan följande indexalternativ:

• Index som lagras på R-träd, t.ex. index som finns på rumsliga datatyper
• Index som lagras på B-träd, t.ex. PRIMARY KEY, INDEX, FULLTEXT och UNIQUE
• Inverterade listor och hash-index vid användning av FULLTEXT-index

Säkerhet

Både PostgreSQL och MySQL har stöd för grupp- och användarhantering samt för att ge SQL-privilegier till olika roller. MySQL har stöd för inbyggda fönstertjänster, PAM och LDAP för användarautentisering. PostgreSQL har stöd för IP-baserad klientautentisering och filtrering med hjälp av Kerberos och PAM. De två databaserna står alltså hals mot hals när det gäller säkerhet.

Support och community

Både PostgreSQL och MySQL har hjälpsamma communities som ger stöd till användarna.

PostgreSQL har ett stort community av frivilliga som erbjuder kostnadsfria råd till användarna via sändlistor och IRC. Utöver detta så kan du även köpa betald support via tredjepartsleverantörer. Du kan dessutom felsöka genom att gå igenom de olika hjälpsamma PostgreSQL-böckerna och manualerna som finns på marknaden.

Även MySQL har en stor grupp frivilliga som ägnar sin tid åt att hjälpa dig med kostnadsfria rekommendationer och support. Du kan utnyttja denna typ av support på Perconas och MySQLs webbplatser. Utöver den kostnadsfria supporten från communityt så erbjuder Oracle även betald support dygnet runt med de kommersiella versionerna av alla sina produkter. Precis som hos PostgreSQL så kan du även utföra din felsökning genom att fördjupa dig i de många kostnadsfria och hjälpsamma MySQL-guiderna, -böckerna och -handledningarna.

Sammanfattningsvis så kan supporten för PostgreSQL vara lite svårare eftersom det krävs mer teknisk expertis för att konfigurera och använda den. Antalet PostgreSQL-experter är dessutom lägre än antalet MySQL-experter. Så när det gäller användarsupport och enkel hantering så är MySQL något bättre.

PostgreSQL vs MySQL vs alternativ

MySQL och PostgreSQL är naturligtvis inte de enda databasalternativen som du kan arbeta med. De är inte ens de enda två databasalternativen med öppen källkod. Nog om PostgreSQL och MySQL. Låt oss presentera några andra alternativ som kan ge de här två en rejäl känga!

1. MongoDB

MongoDB är ett fritt användbart, källkodstillgängligt, dokumentorienterat, plattformsoberoende databasprogram. Detta NoSQL-databasprogram utnyttjar JSON-liknande dokument med valfria scheman för att fungera effektivt. MongoDB ser till att du kan leverera och iterera 3-5x snabbare med deras enhetliga interna frågegränssnitt. Det passar för alla användningsområden och har en flexibel dokumentdatamodell.

MongoDB fungerar som en grund för alla branscher, oavsett om du bygger verksamhetskritiska applikationer eller tänjer på gränserna för kundupplevelsen. Här är några viktiga funktioner hos MongoDB som har bidragit till att etablera det som ett livskraftigt alternativ till PostgreSQL och MySQL:

• Sharding: MongoDB gör det möjligt för användarna att skala sina tillämpningar horisontellt via sharding. Det är en metod som används för att fördela stora datamängder på många datasamlingar. MongoDB-användare kan använda en shardnyckel (en primärnyckel med en eller flera repliker) för att fastställa datafördelningen inom en samling och dela upp data i olika områden över shards.
• Ad hoc-förfrågningar: Ad hoc-frågor är standin-kommandon som erbjuder olika återvinningar för att genomföra frågor. MongoDB stöder även reguljära uttryck (Regex), intervallfrågor och fältsökningar.
• Fillagring: Du kan utnyttja MongoDB som ett filsystem, kallat GridFS. Det levereras med funktioner för belasningsutjämning och datareplikering för flera datorer för att lagra filer. GridFS eller gridfilssystemet består av MongoDB-drivrutiner, som kan nås med Lighttpd-plugins och Nginx eller verktyget mongofiles.

2. MariaDB

MariaDB är en kommersiellt stödd förgrening av det relationella databashanteringssystemet MySQL. Dess specialbyggda och pluggbara lagringsmotorer stöder arbetsbelastningar som tidigare behövde en mängd olika märkliga databaser. Du kan installera MariaDB på några minuter för analytiska, transaktionella eller hybrida användningsområden.

MariaDB har en berömd kundkrets som består av Nasdaq, Deutsche Bank, DBS Bank, ServiceNow, Verizon och Walgreens (bland andra). Det är känt för att leverera oöverträffad operativ smidighet utan att ge avkall på viktiga företagsfunktioner som fullständig SQL- och ACID-överensstämmelse.

Här är några viktiga funktioner i MariaDB som gör det till ett oumbärligt verktyg:

• Virtuella kolumner: Stödet för virtuella kolumner är en av de viktigaste funktionerna i MariaDB. Virtuella kolumner kan användas för att utföra beräkningar på databasnivå. När fler än en app har tillgång till en kolumn så behöver användarna inte skriva beräkningarna i varje app separat. Databasen gör istället detta för deras räkning.
• Databasvyer: Vyer är bra funktioner för optimering av databasens prestanda. MariaDB tar en annan väg än MySQL när det gäller att involvera virtuella tabeller under sökning av en vy.
• Trådpooling: Trådpooling hjälper till att snabba upp MariaDB’s arbete när du hanterar flera databasanslutningar i din pipeline. Istället för att öppna en separat tråd för varje anslutning så ger trådpooling dig en pool av öppna trådar.

PostgreSQL vs MySQL: Vilken ska du välja?

För att sammanfatta diskussionen så är det inte alltid enkelt att välja mellan dessa två databaser. Eftersom det inte finns några felaktiga svar här, så beror det helt enkelt på sammanhanget.

Letar du efter en funktionsrik databas som smidigt kan hantera voluminösa databaser och komplexa frågor samtidigt som du kan låta en applikation växa till företagsstorlek? Då bör du välja PostgreSQL.

Är du nybörjare och letar efter en databas som är lättare att hantera och konfigurera samtidigt som den är tillförlitlig, snabb och välförståelig? Då kan du prova MySQL.

Om du helt enkelt inte kan bestämma dig så är ett alternativ att testa båda systemen innan du fattar ditt slutgiltiga beslut. Du kan ladda ner och använda DevKinsta, vårt kostnadsfria lokala utvecklingsverktyg, för att prova MySQL. Ladda ner ett annat lokalt utvecklingsverktyg eller en annan lokal tjänst för att prova PostgreSQL.

Sammanfattning

I den här artikeln så har vi diskuterat de främsta skillnaderna mellan PostgreSQL och MySQL. Dessa inkluderade bland annat centrala faktorer som hastighet, prestanda, syntax, utvidgbarhet, säkerhet, support och community, indexering och arkitektur. Som ett resultat så kan du fatta ett välgrundat beslut om vilket verktyg som passar dina unika företagskrav.

Vi kom fram till att det är en jämn kamp mellan dessa två, där PostgreSQL och MySQL har olika förtjänster och utmaningar. Det ”rätta” valet kommer i slutändan att bero på dig och hur du planerar att driva din verksamhet.

Vilken av PostgreSQL och MySQL planerar du att använda i ditt nästa projekt och varför? Vi vill gärna höra dina tankar! Dela dem i kommentarsfältet nedan.