Det kanske inte var ett primärt problem i början av webbens historia. Idag så är dock möjligheten att undanhålla personlig information av största vikt för moderna internetanvändare. Hacking är också en stor (om än olaglig) affärsverksamhet, och den fortsätter att växa.
Tor-webbläsaren är ett av de bästa sätten att hålla nyfikna ögon borta.
Det finns dock många andra användningsområden för Tor-webbläsaren än att hålla en hacker på avstånd. Du kan exempelvis anonymisera din IP-adress i länder som begränsar tillgången till internet. Det går dessutom att navigera till delar av internet som inte kan nås på annat sätt (vilket är en av anledningarna till att brottsbekämpande myndigheter är en viktig användargrupp för webbläsaren).
I det här inlägget så kommer vi att titta närmare på Tor-webbläsaren och ge några jämförelser med andra populära lösningar. I slutet så kommer du att ha all information som du behöver för att avgöra om Tor är rätt för dina behov.
Vad är Tor-webbläsaren och projektet?
Tor – en förkortning för ”The Onion Router” – är mer än bara en webbläsare. Hela projektet omfattar exempelvis en hel rad verktyg, nätverk och andra relaterade tjänster. Det är en ideell organisation som övervakar de olika delarna i nätverket.
Den har kopplingar till andra organisationer som Electronic Frontier Foundation (EFF) och har dessutom fått stöd från utvecklare på Mozilla. De tillverkar webbläsaren Firefox med öppen källkod. Faktum är att finansieringen av Tor kommer från vissa källor som man inte skulle förvänta sig, exempelvis den amerikanska regeringen och Google.
Tor-projektet uppfyller sin uppgift att skydda anonymiteten på det globala internet. Vi kommer att prata mer om detta senare. För tillfället så räcker det dock att du vet att hela nätverket hjälper till att hålla anonyma rörelser öppna för många olika användare.
Man kan visserligen tycka att vissa av dessa användare kommer till nätverket för att dölja olaglig verksamhet. Det finns dock en subjektiv tolkning av detta. Den ”mörka webben” fyller många roller, och i situationer där en användare måste vara anonym för att sprida ett budskap så kan Tor-nätverket och webbläsaren vara centrala.
Även om många av dess tjänster har kommit och gått, exempelvis Tor Messenger, så är webbläsaren en stöttepelare. I nästa avsnitt så kommer vi att tala mer om varför det är en viktig grundpelare att känna till.
Varför vi granskar Tor-webbläsaren
Historien om integritet och säkerhet på internet är lång, invecklad och komplex. Användarna är nu tillräckligt oroliga för informations-privatlivet för att Tor-webbläsaren ska behöva existera.
Läckor från visselblåsare som Edward Snowden och Wikileaks på 2010-talet visar att den globala webbövervakningen mellan länder är hög. Initiativ och samarbeten som ”Five Eyes”, PRISM och andra oroar vissa användare till den grad att de fruktar för sin egen säkerhet. Som ett resultat så blir anonymitet på nätet en primär angelägenhet.
I ett nötskal så kan man säga att Tor ger tillgång till den ”mörka webben” Även om den mörka webben får en del dålig publicitet (på grund av olaglig verksamhet) finns det även gott om bra saker, vilket vi kommer att diskutera. De finns på ”darknets”, som är överlagringar som du behöver särskilda verktyg eller tillstånd för att få tillgång till. Tor-webbläsaren möjliggör denna tillgång till den mörka webben, även om den dessutom kan få tillgång till den vanliga så kallade synliga webben.
Faktum är att det finns många andra webbläsare som kan få tillgång till den mörka webben. Tor utklassar dock konkurrenterna på grund av sin mängd funktioner – så mycket att vissa alternativa webbläsare till och med använder Tor som bas.
Låt oss tala mer om vad Tor kan göra.
Tor-webbläsarens viktigaste funktioner
Tor-webbläsaren är i grunden en ”modifierad” version av Firefox. Från detta så lägger utvecklingsteamet till några andra detaljer för att hjälpa dig att få tillgång till den mörka webben:
- TorButton. Denna komponent hanterar säkerhet och sekretess på applikationsnivå inom Firefox kodbas. Den förvandlar webbläsaren till det som Tor erbjuder.
- NoScript. Detta är en grundläggande JavaScript-blockerare som gör att Tor kan begränsa åtkomsten till skript – därav namnet.
- HTTPS överallt. Detta tillägg kommer från EFF. Det är en organisation som tar integriteten på allvar. HTTPS Everywhere gör exempelvis att alla anslutningar automatiskt övergår till det säkrare och krypterade formatet i stället för den mer sårbara HTTP-anslutningen.
Som vanligt för den här typen av applikationer så har Tor öppen källkod och det finns ingen premiumversion. Som ett resultat så är det kostnadsfritt för alla att ladda ner och använda. Det finns dessutom ett GitHub-arkiv för dem som inte kan komma åt den huvudsakliga Tor-webbplatsen.
Du kan även utöka plattformen på ett liknande sätt som Firefox, men detta rekommenderas inte. Som du kommer att upptäcka så är användningen av en webbläsare som Tor inte en vanlig webbupplevelse.
Tors utvecklingsverktyg
I likhet med sin moderwebbläsare så tillhandahåller Tor utvecklingsverktyg. De är faktiskt desamma som i Firefox, så om du är bekant med den webbläsaren kommer du att trivas här. Du hittar dem via menyn Verktyg > Webbläsarverktyg > Webbutvecklingsverktyg i Tor-verktygsfältet:
Vi rekommenderar dock inte att du använder dem. Till att börja med så är Tors bästa användningsområde inte utvecklingsarbete. Som ett resultat så skulle du klara dig mycket bättre med en lösning som Firefox Developer Edition.
Tor-webbläsaren fokuserar på anonymt surfande
Tekniskt sett så fungerar Tor precis som Firefox på frontend. Det innebär att du får upplevelsen av en stjärnsäker webbläsare som får regelbundna uppdateringar och stöd.
Men under huven så döljer sig betydligt fler funktioner.
Den ursprungliga utvecklingen av Tor-webbläsaren kommer från den amerikanska flottan. Den ursprungliga idén om att skydda intern, myndighetsöverskridande kommunikation passar bra ihop med det allmänna behovet av att skydda privatlivet i vardagen. All information som du skickar till eller från en Tor-webbläsaren har exempelvis en automatisk kryptering.
Därefter så överförs data via flera reläer inom Onion Router-nätverket. Uppgifterna går över tre reläer, som var och en är del av ett nätverk av maskiner som leds av frivilliga. Detta ”homogeniserar” användarbasen, vilket innebär att man bara ser att en användare kör Tor och inte så mycket annat.
Säkerhetsnivåer
Tor-webbläsaren låter dig dessutom anpassa säkerhetsbestämmelserna med hjälp av olika nivåer. Det finns tre nivåer att välja mellan, och varje nivå innebär att någon aspekt av funktionaliteten försvinner:
- Standard: Det här är standardläget, där alla funktioner är aktiva.
- Säkrare: I det här läget så måste du klicka på HTML5-medier för att kunna spela upp dem. Dessutom så kan du inte använda JavaScript på icke-krypterade webbplatser. Du kommer även att märka att vissa funktioner är inaktiverade för bättre säkerhet.
- Säkrast: Här kan du bara visa statiska webbplatser, med ytterligare begränsningar av vissa användbara funktioner. JavaScript är inaktiverat för alla webbplatser.
Du kan ändra dessa alternativ när som helst beroende på dina behov, även om standardnivån fungerar bra för de flesta tillämpningar.
Nätverket The Onion Network
The Onion Network är ett beskrivande namn för det sätt på vilket datapaket rör sig genom krypterade meddelanden. Dessa meddelanden rör sig genom flera lager, ungefär som en lök, och data rör sig över fyra olika nätverksnoder.
Varje nod skalar bort ett lager av kryptering och avslöjar nästa destination för data. I slutet av kedjan så kommer uppgifterna att visa sig vid sin destination. Dessutom så känner varje nod endast till var föregående nod och nästa nod befinner sig. Som ett resultat så ökar anonymiteten och du får en hög säkerhetsnivå oavsett var du befinner dig.
Annonsblockering och utvidgning av webbläsaren
När det gäller webbläsartillägg så kan du, eftersom Tor är baserat på Firefox, installera alla och envar av dem i biblioteket för tillägg. Nästan inget av dessa har dock stöd från Torprojektet.
Tor inkluderar alla tillägg som stöds, och varningen i dokumentationen anger att du kan bryta funktionalitet – eller ännu värre, äventyra din säkerhet och integritet.
När det gäller annonsblockering så finns det inget inbyggt sätt för Tor att uppnå detta. Vissa aspekter av NoScript-tillägget sätter stopp för vissa annonser, men det stoppar inte alla.
Det bästa sättet att stoppa annonser från att visas är istället att använda säkerhetsnivåerna i Tors inställningar. där kan du även justera många andra aspekter av en webbplats funktionalitet.
Är det lagligt att använda Tor-webbläsaren?
I alla avseenden så är det lagligt att ladda ner, installera och använda Tor-webbläsaren för alla användare. Vi talar om många användningsområden i det här inlägget och beskriver lagliga sätt att nyttja den funktionalitet som Tor erbjuder.
Det är dock även sant att många olagliga aktiviteter sker med hjälp av Tor – särskilt på den mörka webben. Åtminstone i USA så är det lagligt att använda Tor. För vissa länder som vanligtvis undertrycker information, exempelvis Kina eller Ryssland, kan Tor inte användas lagligt.
Även i USA så försöker de brottsbekämpande myndigheterna stänga av vissa användare. Det finns med andra ord en tydlig motvilja på regeringsnivå mot Tor-användning, särskilt eftersom det ger större anonymitet.
Nackdelar med att använda Tor
Som de flesta saker så har Tor både positiva och negativa sidor. Vi skulle vilja påstå att det är det bästa sättet att surfa på nätet på ett anonymt sätt, men det är inte en idiotsäker lösning. Faktum är att webbläsaren inte kan förhindra ”korrelation” från end-to-end. Detta är när du kan lokalisera källan till ett skadligt hackningsförsök genom flera datapunkter.
Dessutom så kan du i vissa ovanliga scenarier fortfarande utsättas för sårbarheter:
- Vissa webbplatser kan känna av att du använder Tor och blockerar din åtkomst som en följd av detta.
- Det är möjligt för en ond aktör att ta ett fingeravtryck av dina musrörelser och sedan använda detta för att fastställa din identitet.
- Precis som vid en typisk DDoS-attack (Direct Denial of Service) så kan en illvillig användare överväldiga Tors ”utgångsnoder”. Kort sagt så är dessa slutpunkten i nätverkskedjan, och det är vad du ser när du tittar på en webbplats på den mörka webben. I vissa fall så kan denna ”krypskytteattack” också skicka dig genom en utgångsnod som angriparen kontrollerar.
Tor är alltså inte en felsäker lösning för anonymt surfande. Trots detta så anses Tor fortfarande vara det säkraste och mest trygga sättet att surfa på den mörka webben.
Använda ett virtuellt privat nätverk (VPN) med Tor-webbläsaren
Även om det är lagligt att använda Tor-webbläsaren, så väcker den en rädsla hos vissa företag, bolag och myndigheter. Detta beror på vad den tillåter användarna att göra. Det är till och med möjligt att din internetleverantör (ISP) kan straffa dig för att du använder den enligt deras specifika användarvillkor.
För att mildra detta så kan du exempelvis använda Tor i kombination med ett virtuellt privat nätverk (VPN). Som ett resultat så kommer din plats att döljas tillräckligt mycket för att du ska kunna använda Tor relativt anonymt.
Det finns två sätt att kombinera de två verktygen:
- Du kan köra ditt VPN först och sedan öppna Tor i detta, eller
- Du kan öppna Tor först och sedan ansluta ditt VPN.
De låter som samma process, men det finns några grundläggande skillnader som ger upphov till positiva och negativa aspekter för var och en av dem.
I de flesta fall så bör du ansluta ditt VPN innan du kör Tor eftersom du på så sätt kan få tillgång till dedikerade ”Onion”-sidor.
Observera dock att båda alternativen kommer att exponera din surfinformation för en tredje part. Detta kan vara VPN-leverantören, din internetleverantör eller båda. Detta är ytterligare en aspekt som du måste väga samman för att fatta det bästa beslutet för dina integritetsbehov.
Tors hastighet och prestanda
Tor-webbläsaren fokuserar på säkerhet, anonymitet och användarsäkerhet. Inget av detta innebär ett fokus på hastighet.
Kort sagt så är Tor-webbläsarens prestanda när det gäller hastighet dålig (för långsam för den genomsnittlige webbsurfaren). Det är viktigt att förstå detta när man överväger att använda Tor eftersom hastighetsunderskottet kan påverka din upplevelse negativt.
Man använder reläer för att ansluta till webben och denna uppsättning av anslutningar är nästan slumpmässiga varje gång. Som ett resultat så kan man inte fastställa specifika uppgifter om riktmärken. Säkerhetsbloggen Cloudward’s egna riktmärken visar exempelvis att Tor-webbläsaren inte är konkurrenskraftig jämfört med andra webbläsare. Faktum är att den inte får något resultat alls i ett par av testerna.
Om man däremot tittar på en webbplats som HTML5test så kan man se att Firefox – den överordnade webbläsaren i det här fallet – presterar bra.
Kom dock ihåg att Tor-webbläsaren har högre säkerhetsnivåer och använder ett helt annat sätt att komma åt webben. Dessutom så kommer inte utförandet av riktmärkes-tester att ge dig en verklig bild av din egen upplevelse av hur Tor fungerar.
Hur Tor fungerar jämfört med andra webbläsare
I de kommande avsnitten så kommer vi att titta på hur Tor står sig i jämförelse med andra populära webbläsare. Detta bör dock inte vara ditt primära sätt att avgöra om Tor-webbläsaren är något för dig. De flesta kommersiella webbläsare har inte integritet och säkerhet som en primär funktion (även om detta kommer att ges en vederbörlig uppmärksamhet).
Låt oss börja med en lösning som på många sätt är diametralt motsatt till Tor-webbläsaren: Google Chrome.
Tor-webbläsaren vs Google Chrome
Du känner förmodligen redan till Google Chrome. Den har en marknadsandel som är oöverträffad inom sitt område, vilket man kan förvänta sig med tanke på att den stöds av sökjätten Google.
Du kan få den här webbläsaren på nästan alla enheter, och den kommer till och med att vara standard på vissa telefoner, exempelvis Google Pixel.
Man kan faktiskt säga att den sätter standarden för webbläsare, särskilt när det gäller den teknik som den tillför:
- Den ger dig exempelvis ett kombinerat sökfält och adressfält som dessutom kan plocka fram filer och dokument från andra Google-tjänster.
- På tal om det så finns det även en djupgående integrering med Google Workspace, med inbyggd dokument- och kontosynkronisering.
- Det finns dessutom en inbyggd lösenordshanterare som lagrar dina inloggningsuppgifter i molnet.
- Du får även ett enormt tilläggs-bibliotek för att skräddarsy din upplevelse efter dina behov.
Det kan tyckas märkligt att jämföra Google Chrome med Tor här, men detta är värt att påpeka: Chrome – och Google självt – ligger i framkant när det gäller att dela information. Till och med en ytlig sökning kommer att ge information om företagets praxis när det gäller datainsamling. Det har tidigare förekommit många stämningar mot Google’s skumma sätt att hantera data.
Tor-webbläsaren är däremot så låst att den inte kan konkurrera med någon webbläsare när det gäller prestanda. Det är dock därför som den kommer att vara till stor nytta för dig om du vill skydda din identitet och information.
Vi kan inte säga att Tor är bättre än Chrome över hela linjen eftersom de två webbläsarna har olika mål. Du kommer dock inte alls att vilja använda Google Chrome om du behöver vara anonym.
Webbläsare Tor vs Brave
Webbläsaren Brave är en webbläsare som vi går igenom på andra ställen på Kinsta-bloggen. Den ser ut att kombinera en populär uppsättning kärnfunktioner med ytterligare integritets- och säkerhetsfunktioner som inkluderar reklamblockering som standard.
Bland webbläsarens grundare så finns bland annat uppfinnaren av JavaScript och medgrundaren av Mozilla (dvs. Firefox-utvecklarna.) Brave bygger dock på Google Chrome snarare än Firefox. Här är vad den kommer att erbjuda utöver Chrome-upplevelsen:
- Det finns en unik funktion som låter dig tjäna kryptovaluta för att använda webbläsaren. Du samlar in den och kan skicka den till andra innehållsskapare.
- Brave bygger på utvecklingsversionen av Google Chrome – Chromium. Som ett resultat så kan du lägga till samma tillägg som du hittar i Chrome Web Store.
- Med tanke på fokus på att blockera annonser och skydda användaren så inkluderar Brave även en dedikerad funktionalitet för detta. Det finns en lösenordshanterare, du kan kontrollera cookies, automatisk uppspelning av media och mycket mer per webbplats.
Det är på den sista punkten som vi kan jämföra Brave med Tor. Faktum är att Braves fönster för privat surfning använder samma funktionalitet som Tor Browser för att anonymisera ditt fingeravtryck. Detta är ett stort steg, men Brave har några nackdelar.
Du tjänar exempelvis kryptovaluta genom att visa annonser, vilket står i stark kontrast till den grundläggande anledningen till att använda Brave. Som ett resultat så kommer du att bli föremål för spårning för riktade annonsvisningar.
Om du vill ha en allmän surfupplevelse så skulle vi säga att Brave är ett av de bättre alternativen. Särskilt med tanke på hastighetsfördelen jämfört med Tor. Alternativet för privat surfning är också välkommet. När det gäller säkerhet och integritet så gör Brave dock inte tillräckligt. Dess allmänna funktionsuppsättning motsäger dessutom regelbundet dess huvudmål.
Tor-webbläsaren vs Chromium
Använder du Brave, Google Chrome, Microsoft Edge och många andra liknande webbläsare? Då kommer du att upptäcka att de alla använder Chromium som bas. Detta är utvecklings- och den öppna källkodsversionen av dessa webbläsare, men ger dig inte alltid en funktionalitet i framkant.
Om du jämför Chromium med andra webbläsare som bygger på detta, kommer du att finna en anemisk funktionsuppsättning. Detta beror på att den inte är avsedd för allmänheten, även om vissa använder den. Vi rekommenderar dock att du väljer praktiskt taget vilken annan webbläsare som helst av följande skäl:
- Chromium är i huvudsak en ”beta”-version av en webbläsare. Det finns ingen installationshanterare. Som ett resultat så måste du ”kompilera” programvaran innan du kan använda den.
- Den aktuella versionen av webbläsaren – alla versioner faktiskt – kommer endast att erbjuda nattliga byggnationer. Detta är den ”slutversion” av webbläsaren som utvecklarna laddar upp, vilket innebär att den kan ha buggar, fel eller sårbarheter.
Chromium’s fokus ligger på att lära sig hur man utvecklar en webbläsare, inte på integritet eller säkerhet. Vi hävdar att om du använder Chromium så får du minst skydd av alla de skäl som vi nämner.
Som ett resultat så är Tor ett mycket bättre alternativ för din säkerhet och integritet.
Tor-webbläsaren vs Mozilla Firefox
Bland både användare och utvecklare så är Firefox en av de främsta. Den håller sig framme som en förkämpe för grunderna för öppen källkod, integritet, säkerhet och mycket annat.
Här är vad Firefox erbjuder dig när det gäller säker surfning:
- Det finns ett fullfjädrat privat surfningsläge, i nivå med de flesta andra webbläsare.
- Denna webbläsare blockerar som standard ett antal webbelement. Detta inkluderar exempelvis krypterade skript, sociala spårare och spårningscookies från tredje part.
- Firefox har en inbyggd lösenordshanterare som hjälper dig att lagra varje uppsättning av de autentiseringsuppgifter som du använder.
- Media som försöker spelas upp automatiskt blockeras och du får möjlighet att välja om du vill spela upp den eller inte.
- Webbläsaren erbjuder dessutom ett tilläggs-bibliotek. Som ett resultat så kan du lägga till HTTPS-anslutningar som standard, integrera en reklamblockerare och mycket mer.
När du jämför Firefox med Tor måste du dessutom ta hänsyn till var Firefox ligger när du jämför med andra webbläsare. För en grundläggande nivå av integritet och säkerhet så skulle vi välja Firefox framför alla Chromium-baserade webbläsare, särskilt Chrome.
Tor erbjuder dock en mycket bättre säkerhet och integritet vid en jämförelse sida vid sida. Detta är förståeligt utifrån vad varje webbläsare erbjuder.
Vi skulle säga att om du är orolig för den dagliga integriteten men ändå vill ha en snabb surfupplevelse så passar Firefox bra.
Tor-webbläsaren vs Apple Safari
För Apple-användare så är Safari standard och fungerar bra på alla dess enheter. Den är populär som en webbläsare som man kan ställa in och glömma.
Det är dock inte den bästa om du värdesätter din integritet och säkerhet.
På det hela taget så är Safari en funktionell webbläsare som integreras på bästa sätt med andra Apple-produkter. Detta är en fördel för de flesta användare och innebär att webbläsarens primära mål uppfylls.
Safari erbjuder dock inte några av de element som vi förväntar oss av en säker och privat webbläsare:
- Det finns exempelvis ingen funktion för att blockera autoplay. Som ett resultat så måste du hitta ett tillägg (om ett sådant finns).
- Safari blockerar inte skript för kryptominering. Detta kanske inte påverkar dig särskilt mycket, men det är trevligt att veta att en webbläsare kan skydda dig mot alla typer av skadliga handlingar.
- Apple ligger efter när det gäller att implementera säkerhetsfunktionalitet i sin webbläsare; därför har Safari en sparsam uppsättning alternativ för att skydda dig. Med detta sagt så kan du fortfarande blockera alla cookies och stoppa webbplatser som spårar om du använder Apple Pay. Du kan dessutom förhindra spårning mellan webbplatser.
- Apple Safari är en proprietär programvara. Detta innebär att kodbasen inte är tillgänglig att titta på. Denna detalj är inte nödvändigtvis ett problem, men i programvara med öppen källkod finns det många fler ögon på kärnkoden. Som ett resultat så kan utvecklare bidra till att åtgärda buggar och fel snabbare.
Tor-webbläsaren har också öppen källkod och innehåller allt som Apple Safari saknar. Återigen så är prestandan ett problem, men de övergripande målen för de båda webbläsarna är olika.
Vi skulle inte säga att Tor är en ”vardaglig” webbläsare. Den skyddar dig dock bättre än Safari om du behöver surfa som en anonym användare.
Så här installerar och använder du Tor-webbläsaren
Som med alla appar så måste du först ladda ner och installera Tor-webbläsaren på din dator. Det finns en officiell sida för att göra detta på Tor-projektets webbplats.
Den inledande processen är lika okomplicerad som vilken annan installation som helst: Hämta paketet, extrahera det och gå sedan igenom de återstående installationsstegen för ditt operativsystem.
När du har slutfört detta steg så kan du öppna Tor-webbläsaren på samma sätt som alla andra applikationer. Om du gör detta så kommer ett tomt fönster att visas, komplett med knappar för att konfigurera din klient och ansluta till nätverket:
Om du klickar på knappen Anslut så ser du hur webbläsaren försöker upprätta en anslutning till Tor-nätverket:
Detta kan ta ett tag beroende på olika faktorer. I allmänhet så är Tor-upplevelsen långsammare än genomsnittet av de skäl som vi beskrev tidigare.
När du väl har anslutit kommer du till en startskärm:
Härifrån så kan du sedan börja surfa på webben, antingen genom att använda en särskild webbadress med toppdomänen .onion eller sökfältet DuckDuckGo.
Utan en spegellänk för den webbplats som du vill titta på är Tor ungefär som vilken annan webbläsare som helst. Den är dock smärtsamt långsam och saknar vissa funktioner för ”livskvalitet” (som vi kommer att diskutera senare):
Du kan dock också använda en introduktionsguide om det är första gången du använder Tor.
Du hittar länken till guiden i det övre vänstra hörnet av startskärmen. Då visas en checklista som hjälper dig att lära dig att navigera i din nya webbläsare.
Varje panel berättar mer om Tor, men ger dig i vissa fall dessutom tillgång till andra konfigurationsskärmar där du kan göra ändringar:
Det finns faktiskt några olika sätt att komma åt dessa inställningar, som vi går igenom härnäst.
Justera Tor-webbläsarens inställningar
Om du behöver konfigurera Tor-webbläsaren så kan du göra detta på några olika sätt. Den typiska länken Tor-webbläsaren > Inställningar i verktygsfältet är en metod:
Du kan dock även hitta inställningarna med hjälp av Onboarding Wizard:
Oavsett detta så kan du ändra på fliken Anslutning i inställningsskärmen om du behöver detta:
Att ändra dessa inställningar ligger utanför ramen för den här artikeln, men det finns mycket att kan göra här. Du kan exempelvis testa din anslutning, ställa in en snabbstartsfunktion, justera dina proxyinställningar och mycket mer.
Det finns dessutom tillgång till ”broar” Dessa är sätt att ansluta till Tor där det annars kan vara blockerat. Om du redan känner till en bro så kan du ange den i avsnittet Broar, eller begära en från Tor-projektet självt:
I övrigt så bör du kontrollera dina säkerhetsinställningar från ikonen i webbläsarens verktygsfält:
Knappen Ändra tar dig till sektionen Integritet och säkerhet på sidan Inställningar. Där kan du sedan ändra dina säkerhetsinställningar för ditt specifika syfte:
När du har tittat igenom inställningarna och ställt in allting enligt dina specifikationer kan du surfa på Onion-nätverket.
Sammanfattning
Det finns olika nivåer av integritet och säkerhet att beakta när det gäller din nätsäkerhet. De flesta kommersiella webbläsare som Chrome, Firefox och Safari erbjuder visserligen olika grader av alternativ som rör integritet och säkerhet. Ingen av dem erbjuder dock alla de funktioner som du behöver för att kunna färdas på den mörka webben.
I den här recensionen av Tor-webbläsaren så fick du veta nästan allt som du behöver när det gäller hur du kan få tillgång till den mörka webben. Du fick även fundera på om detta alternativ är bra för dina syften.
Enligt vår åsikt är Tor det bästa sättet att ta sig in på den mörka webben. Andra webbläsare har helt enkelt inte funktionaliteten eller uppbackningen för att hänga med.
Har du något att tillägga till vår granskning av Tor-webbläsaren? Låt oss veta dina tankar i kommentarsfältet nedan!
Lämna ett svar