APAC-regionen omfattar extremt heterogena lokala ekonomier med olika ekonomiska, tekniska och demografiska trender. Vid sidan av utvecklade ekonomier som Japan, Australien och Singapore så omfattar APAC-regionen stora ekonomier som Indien och Indonesien. Det inkluderas även betydligt mindre marknader som ändå har en enorm utvecklingspotential.

Trots mångfalden på marknaderna och utvecklingsnivåerna i de enskilda APAC-ekonomierna så kan vi skissera några gemensamma drag.

För det första så krävde exempelvis effekterna av Covid-19-pandemin en omformning av den ekonomiska verksamheten på alla marknader i regionen. De företag som kunde dra nytta av den digitala teknikens uppsving och möjligheterna till affärstillväxt utmärkte sig.

En annan viktig faktor för att förstå molnmarknaden är framväxten av den så kallade fjärde industriella revolutionen.

4IR-tekniken, såsom IoT (sakernas internet), artificiell intelligens, maskininlärning, robotteknik, 3D-utskrift osv., kan endast visa upp all sin potential om den paras ihop med förmågan att behandla och leverera enorma mängder data. Molntekniken utgör dessutom den perfekta infrastrukturen för en långsiktig ekonomisk utveckling.

Företag som har antagit molnteknik har lyckats reagera snabbt på nödrestriktioner som lokala myndigheter har infört. Som ett resultat så har det blivit möjligt för dem att kontrollera kostnaderna och/eller skala resurserna efter behag.

Detta ger dessutom stora möjligheter för små och medelstora företag och nystartade företag, eftersom molntekniken gör att små företag kan utnyttja de funktioner och möjligheter som tidigare var förbehållna stora företag. Företagare av alla storlekar och entreprenörer i alla branscher kan förlita sig på toppmoderna datacenter som bemannas av erfarna och högkvalificerade ingenjörer. De klarar av att hantera den senaste tekniken, utan att företagen behöver ta på sig kostnaderna.

Befolkningens demografiska struktur

En annan faktor att ta hänsyn till för att bättre förstå tillståndet på molnmarknaden i APAC-regionen är befolkningens demografiska struktur. Enligt World Economic Forum:

Emerging ASEAN är ung och alltmer urbaniserad. År 2030 så kommer medianåldern i Filippinerna att vara 29 år medan Indonesiens kommer att vara 32 år. Unga konsumenter är tekniskt kunniga, upptäcker sannolikt produkter på sociala medier, är bekväma med att spendera pengar på nätet och bryr sig om hälsa och hållbarhet.

Jämfört med den medianålder som registrerades i EU år 2021 (44,1 år) så bör dessa siffror ge oss en uppfattning om hur olika de två makroregionerna är när det gäller förväntad ekonomisk tillväxt och social utveckling.

I samma WEF-studie så förutspås det att Asean kommer att bidra med 140 miljoner nya konsumenter år 2030, vilket motsvarar 16 % av världens nya konsumentklass.

Det som framgår av dessa uppgifter är att ekonomierna i APAC-regionen erbjuder stora affärsmöjligheter för de företag som kan anpassa sig till de tekniska, ekonomiska, demografiska och rättsliga begränsningarna och dynamikerna.

Att ha en flexibel och skalbar infrastruktur och reagera snabbt och effektivt på de krav som uppstår på dynamiska och tekniskt avancerade marknader kommer att vara nyckelfaktorer för ett framgångsrikt företag.

För dessa företag så är molnlösningar inte längre ett alternativ utan ett krav för att lyckas.

Med detta i åtanke så kommer vi att ta upp detta i den här artikeln:

Användning av molntjänster i APAC-regionen

Här kan du läsa en studie från Boston Consulting Group från år 2019 av sex nyckelmarknader i APAC-regionen. Enligt den så fortsätter antagandet av offentliga moln i Asien-Stillahavsområdet att överträffa den tillväxttakt som har registrerats i Nordamerika och Europa.

De sex ekonomier som omfattas av studien – Australien, Indien, Indonesien, Japan, Singapore och Sydkorea – rapporterade om flera viktiga fördelar med införandet av molntjänster:

1. Högre produktivitet på sikt

Ur ett IT-perspektiv så skapar molnet en standardiserad miljö, skalbara backend-system och funktioner. Det ger dessutom tillgång till beprövade verktyg som IT-team kan använda för att utveckla system. Tack vare den IT-effektivitet som blir resultatet så kan kärnverksamheten utföra alla typer av uppgifter – exempelvis rikta sig till kunder, utveckla innehåll och ta nya produkter till marknaden – i snabbare takt och till lägre kostnader. Bättre samarbetsverktyg som G Suite, Slack och Skype skapar effektivare administration och kommunikation. Detta sker samtidigt som avancerade tillämpningar som artificiell intelligens eller maskininlärning möjliggör snabbare och tydligare insikter som ökar organisationens totala produktivitet.

2. Snabbare tid till marknaden

Det offentliga molnet gör det möjligt för användarna att snabbt ta nya produkter och tjänster till marknaden. Som ett resultat så kan organisationer utveckla en felsäker strategi som varnar dem för problem omedelbart och gör en snabb omställning möjlig när något måste åtgärdas.

3. Bättre miljö för säkerhet och efterlevnad

Hyperskaliga leverantörer av offentliga molntjänster som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure spenderar miljarder dollar varje år på uppgraderingar av cybersäkerhet. Detta är mer än vad de flesta organisationer kan spendera på egen hand. De har dessutom möjlighet att uppnå skalbarhet på en nivå som inte är tillgänglig för de flesta användare. Detta är ett viktigt incitament för att använda det offentliga molnet, och fler och fler användare inser denna aspekt.

4. Möjlighet till att lansera nya produkter och tjänster

Användarna sade att en av de viktigaste fördelarna är det stöd som de får från datainfrastrukturen. Detta möjliggör lanserandet av nya produkter och tjänster, samt internationalisering av nya digitala produkter och tjänster.

5. Förbättrat kundengagemang och förbättrade kundupplevelser

Nya digitala funktioner och tjänster har gjort det möjligt för användarna att förbättra kundupplevelsen. Särskilt genom att exempelvis använda avancerade ML- och AI-verktyg för att driva personalisering, med stöd av den skalbara infrastrukturen och de datorresurser som tillhandahålls av offentliga moln.

6. Lägre kostnader

Alla organisationer får inte njuta av omedelbara kostnadsminskningar. Detta gäller särskilt för större företag. Oftast så hamnar de i en hybridmodell som resulterar i en mer komplex driftsmiljö för organisationerna. Som ett resultat så kan det inte realisera omedelbara kostnadsbesparingar.

För att realisera kostnadsfördelar så måste dessa företag omvandla hela sin arkitektur och göra sina system kompatibla med det offentliga molnet. Detta inkluderar, i vissa fall, omarbetning av applikationer i stället för att bara använda det offentliga molnet för att lagra data eller för beräkningsuppgifter. Användare som konsoliderar sina IT-hanteringsfunktioner i det offentliga molnet kan uppnå kostnadseffektivitet genom att arbeta med mindre, helt autonoma och flexibla IT-team. Dessa kan fokusera på verksamheten i stället för att hantera IT-infrastrukturen.

Införandet av offentliga moln på de marknader som analyserades i BCG’s studie var visserligen fortfarande på väg framåt jämfört med USA och Västeuropa under 2019. Den registrerade tillväxttakten var dock mycket högre (25 % i APAC jämfört med mindre än 20 % i USA och Västeuropa).

Molnteknikens inverkan på den ekonomiska tillväxten är imponerande. Enligt BCG så förväntas molnanvändningen bidra med cirka 450 miljarder dollar i BNP mellan år 2019 och år 2023. Den kan dessutom ha potential att skapa 425 000 arbetstillfällen genom direkta och indirekta effekter på den ekonomiska utvecklingen på de sex marknader som ingår i studien:

Australien, Indien, Indonesien, Japan, Singapore och Sydkorea kanske exempelvis fortsätter att införa offentliga moln i nuvarande takt. Då förväntar vi oss att det kommer att bidra med cirka 450 miljarder US-dollar till den kombinerade BNP:n i dessa sex ekonomier mellan 2019 och 2023. Cirka 425 000 arbetstillfällen kommer att skapas som ett direkt resultat av den ekonomiska stimulansen. Det finns även en potential för ytterligare 1,2 miljoner arbetstillfällen som påverkas av andrahandseffekter av stimuleringen av ekonomin.

Utmaningar vid införandet av molndatateknik

Det omfattande införandet av molndatateknik kommer naturligtvis inte utan utmaningar. BCG:s studie lyfter fram tre olika kategorier av utmaningar som organisationer möter när de inför offentliga molnlösningar:

  • Utmaningar som är relaterade till förståelsen av det offentliga molnet som en produkt, såsom förståelse för dataskyddsfunktioner, komplexiteten i att hantera en miljö med flera moln, oro för molntjänstrelationer och förståelse för produktens prestanda.
  • Utmaningar som har att göra med deras interna organisation, exempelvis oro för hur man ska migrera eller integrera äldre data. Detta gäller särskilt i branscher som genererar mycket data, och där det finns en oro för att människor inte ska acceptera organisatoriska förändringar.
  • Utmaningar i samband med otydliga strategier eller bestämmelser.

Google Cloud har en ledande roll i APAC-ekonomierna. Men hur går det för Google i regionen? Låt oss ta reda på detta!

Google Cloud i APAC-regionen

Enligt en 2020-rapport från Analysys Mason:

Som svar på den ökande efterfrågan på innehåll och tjänster online, inklusive molntjänster, så har Google gjort betydande investeringar i nätverksinfrastruktur globalt. I Asien-Stillahavsområdet (APAC) har Google investerat över 2 miljarder USD sedan år 2010. Google köper två tredjedelar av sin internationella bandbredd i regionen från APAC-operatörer och investerar i sex redan installerade sjökabelsystem.

Google’s investeringar i APAC-regionen har redan främjat tillväxten i regionens ekonomier och kommer att fortsätta att göra detta under de kommande åren. Detta sker både inom sektorer som är direkt relaterade till teknik och sprider sig till andra sektorer och regionens ekonomi som helhet.

Dessutom, enligt uppskattningar från den ovannämnda studien:

Google’s nätverksinvesteringar ledde till 1,1 miljoner ytterligare arbetstillfällen från och med år 2019. Det ledde dessutom till ett extra BNP-tillskott på 430 miljarder US-dollar för regionen mellan år 2010 och år 2019.

Google’s investeringar i regionen bidrog till att ansluta APAC-ekonomierna till varandra och till andra regioner. Som ett resultat så blev det möjligt för företag och organisationer i regionen att minska latenstiden och öka tillgängligheten och säkerheten vid dataöverföring.

Under de senaste åren så har Google fortsatt att investera i regionens infrastruktur. Systemkablarna PLCN, Indigo och JGA-S bidrog till att stärka infrastrukturen för edge-nätverk i APAC-städerna. År 2022 så lades den nya Topaz-kabeln till för att ansluta Kanada och Japan.

Analysys Mason uppskattar även att:

[…] dessa nätverksinfrastrukturinvesteringar från Google ledde till 1,3 miljoner ytterligare arbetstillfällen från och med år 2021 och 640 miljarder US-dollar i aggregerad BNP för regionen (reala 2020 US-dollar) från år 2010 till år 2021. Fortsatta nätverksinvesteringar från Google förväntas stödja 3,5 miljoner ytterligare arbetstillfällen fram till år 2026. De förväntas dessutom ge ytterligare ekonomiska fördelar på cirka 627 miljarder US-dollar i BNP (reala 2020 US-dollar) under de kommande fem åren (2022-2026).

Molnmarknaden i Australien



En gemensam rapport från Telstra Purple och Omdia(State of Cloud, Edge, and Security in Australia 2022-23) visar hur australiska företag och organisationer uppnår digital omvandling genom molnet. Den visar även vilken roll edge computing spelar och vilken kritisk roll som molnsäkerheten har.

En karta över undervattenskablar som är anslutna till Australien. (Bildkälla: Submarine Cable Map)
En karta över undervattenskablar som är anslutna till Australien. (Bildkälla: Submarine Cable Map)

Införandet av molndatateknik i Australien går snabbt framåt, även om det finns flera förbättringsområden att ta hänsyn till. I rapporten så lyfts följande fram:

  • Hybridmolnet förblir den arkitektoniska lösningen för organisationer som är inriktade på molnnativa lösningar. Ledande företag har påbörjat en resa för arkitektoniska förbättringar som drar nytta av hybridmoln och edge computing. Det finns nu en väletablerad medvetenhet bland australiensiska företag om den avgörande betydelsen av ett högpresterande nätverk.
  • Intresset för edge computing ökar snabbt. Australiensiska företag är medvetna om den enorma potentialen hos edge-teknik. Den kan föra molnfunktioner med låg latenstid och hög prestanda ännu närmare företagens anläggningar. För närvarande så befinner sig användningen av edge computing fortfarande i ett utforskningsstadium. Ledande organisationer tar dock itu med strategi-, kompetens- och kostnadseffekterna av industrins användningsområden. Dessutom så följer tjänsteleverantörerna snabbt dessa kundresor och inför snabbt hybridmolnlösningar.
  • Avkastningen i form av kostnads- och tillförlitlighetsförbättringar är redan påtaglig. Ledande företag vill dock snabba upp övergången ytterligare. Dessutom så framhåller rapporten att endast en tredjedel av teknikcheferna är ”väl förberedda” för att migrera sina återstående kritiska tillämpningar till molnet. Framtida migreringar hindras av dåliga förberedelser i fråga om strategi, bedömning och planering av molnet.
  • Den största oron i denna tid av övergång till molnet är säkerheten. Rapporten lyfter fram organisatoriska faktorer, exempelvis bristen på klarhet i ansvarsfördelningen mellan molnleverantörer, deras partners och kunder. En annan orsak till oro är bristen på integrering mellan molnsäkerhet och befintliga verktyg (t.ex. SIEM).

Uppgifter om tillväxten av molnmarknaden i Australien

Rapporten innehåller även intressanta uppgifter om tillväxten av molnmarknaden i Australien:

Trettiotre procent av företagsapplikationerna finns nu i det offentliga molnet. På ett år så visar dessutom den 13-procentiga ökningen av användningen att det finns en uppgång i migreringen av företagsapplikationer för att möjliggöra teknikdrivna innovationer.

Trots den ökade användningen av offentliga moln så är hybridmoln fortfarande den dominerande arkitekturen. 67 % av de australiska företagen använder sig av privata nätverksmoln, offentliga moln (PaaS, IaaS och Serverlösa) och edge computing för att leverera affärskritiska tillämpningar och arbetsbelastningar.

Medelstora företag och statliga organisationer har anammat det offentliga molnet mer aggressivt än stora företag. Detta beror sannolikt på att små och medelstora företag har mindre budgetar och mindre teknikskulder jämfört med större företag. Men det beror nog även på det faktum att små och medelstora företag i genomsnitt är mer flexibla än större organisationer.

Oron för säkerheten och mångfalden i hur australiensiska organisationer inför molninfrastruktur är stor. Trots detta så är vägen dit väl utstakad. Med Gretchen Cookes ord, Verkställande chef för tillväxt och transformation på Telstra Purple:

Molnet erbjuder större skalbarhet, smidighet och effektivitet. På en osäker marknad som är full av digitalt kunniga konkurrenter så är skillnaden mellan framgång och misslyckande inte ”om” utan ”hur” du ska inleda din resa i molnet

Google Cloud i Australien

För att stödja tillväxten av konnektiviteten i Australien och stärka sin närvaro i APAC-regionen så lanserade Google år 2021 molnregionen Melbourne. Den kompletterar den tidigare molnregionen Sydney för att erbjuda invånare i Australien och Nya Zeeland fördelar i form av ”låg latenstid och hög prestanda för deras molnbaserade arbetsbelastningar och data”

Öppnande av en ny molnregion i Melbourne. (Bildkälla: Google Cloud)
Öppnande av en ny molnregion i Melbourne. (Bildkälla: Google Cloud)

Enligt Google:

I Australien så stöder Google Cloud nästan 3,2 miljarder dollar i årliga bruttofördelar för företag och konsumenter. Detta inkluderar 686 miljoner dollar till företag som använder Google Workspace och Google Cloud Platform, ytterligare 698 miljoner dollar till Google Cloud-partners och 1,8 miljarder dollar till konsumenter.

Men Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur sträcker sig långt utanför de två molnregionerna.

Enligt rapporten Economic impact of Google’s APAC network infrastructure från Analysys Manson:

Australien har ett av de mest utvecklade telekomlandskapen i APAC och år 2019 var 87 procent av befolkningen anslutna till internet. Internettrafiken som genereras över både fasta och mobila nät har ökat kraftigt med cirka 51 % per år från år 2010 till år 2019 och når totalt 29EB år 2019.

För att bättre förstå tillståndet för Australiens internationella uppkoppling så konstaterar dessutom samma rapport att Australien år 2019 var anslutet till resten av världen genom 12 undervattenskablar. De erbjöd en sammanlagd potentiell kapacitet på 205Tbit/s. Telstra, landets ledande telekommunikationsföretag, hade en andel i sju av dessa kablar.

Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur har bidragit till tillväxten av internetanvändningen i Australien och möjliggjorde 5 % av den totala trafiken under år 2019.

Rapporten lyfter även fram hur Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur har många fördelar:

  • Förbättringar av molntjänsternas prestanda och tillförlitlighet, vilket resulterar i en övergripande förbättring och kostnadseffektivitet av nätverksinfrastrukturen i Australien.
  • Förbättring av länkdiversiteten och stöd för expansionen av Google’s edge-infrastruktur.
  • Lägre latens, snabbare hastigheter för slutanvändare, lägre kostnader för internationell bandbredd.

Effekterna på den australiska ekonomin

Allt detta resulterar i ett uppsving för tillväxten av internettrafik som genereras av både konsumenter och företag i Australien.

Effekterna på den australiska ekonomin är betydande. Analysys Mason uppskattar att:

[…] den ytterligare internetanvändning som Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur har möjliggjort har lett till ytterligare 46 miljarder US-dollar i BNP (i reala termer) i Australien mellan år 2010 och år 2021. Efter införandet av JGA-S och Indigo så förutspår vi att ytterligare 64 miljarder US-dollar i BNP kommer att möjliggöras av Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur mellan år 2022 och år 2026.

BNP-tillväxt som kan tillskrivas Googles investeringar i nätverksinfrastruktur i Australien. (Bildkälla: Analysys Mason)
BNP-tillväxt som kan tillskrivas Googles investeringar i nätverksinfrastruktur i Australien. (Bildkälla: Analysys Mason)

Google’s investeringar kommer även att ha en stark inverkan på arbetsmarknaden. Enligt samma studie:

De ekonomiska fördelarna som följer av Google’s nätverksinfrastrukturinvesteringar leder till direkt skapande av arbetstillfällen. Detta gäller särskilt i sektorer som telekom och byggbranschen. Indirekt skapande av arbetstillfällen är framträdande i branscher som kan dra störst nytta av förbättrad internetuppkoppling och digitalisering. Detta gäller exempelvis IT, finansiella och professionella tjänster samt tillverkning. Vi uppskattar att upp till 41 000 direkta och indirekta arbetstillfällen stöddes av Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur år 2021, och att de växer till 68 000 år 2026

Det är även värt att notera att Google tillkännagav lanseringen av Digital Future Initiative år 2021. Detta är en investering på 1 miljard dollar i lokal infrastruktur, kompetens och forskning för att hjälpa till att bygga upp Australiens digitala ekonomi.

Molnmarknaden i Indien



Indiens ställning i det ekonomiska sammanhanget i APAC och världen sammanfattas väl i WEF:s rapport från 2019:

Indien är världens största demokrati och den näst folkrikaste nationen med nästan 1,35 miljarder invånare. Det är dessutom den sjätte största ekonomin, med en BNP på 2,6 biljoner dollar år 2017. I köpkraftsparitet (PPP) så ligger Indien på tredje plats efter USA och Kina. Som en av världens snabbast växande ekonomier, med en nuvarande och beräknad årlig BNP-tillväxt på nästan 7,5 %, är Indien en viktig motor för den globala ekonomiska tillväxten.

Enligt BCG:

Indien är en stor och snabbväxande marknad för offentliga moln i APAC. Den beräknas växa med en CAGR på 25 % från 3 miljarder dollar år 2018 till 8 miljarder dollar år 2023.

Indiens molnmarknad anses vara i ett tidigt skede. Den kan med andra ord förväntas växa i ännu högre takt under de kommande åren när det gäller offentliga moln och IT-utgifter. I en Gartner-studie från år 2021 så förutspåddes en tillväxt på 29,6 % mellan år 2021 och år 2022 och att tillväxten skulle fortsätta i samma takt under de kommande fyra åren:

Slutanvändarnas utgifter för offentliga molntjänster i Indien beräknas uppgå till 7,3 miljarder dollar år 2022, vilket är en ökning med 29,6 % från 2021, enligt en färsk prognos från Gartner, Inc.

Storleken på den indiska marknaden tyder på en snabb tillväxt i införandet av molnteknik inom flera tillämpningsområden. Tänk exempelvis på videoströmning.

Hotstar, Indiens största streamingplattform, registrerar 15,6 miljoner samtidiga tittare under ICC Cricket World Cup 2019. Bildkälla: YourStory
Hotstar, Indiens största streamingplattform, registrerar 15,6 miljoner samtidiga tittare under ICC Cricket World Cup 2019. Bildkälla: YourStory

Företag som levererar strömmande innehåll är de som anser att det är mer kritiskt att anta offentliga moln, särskilt de som hör till Digital Native Businesses:

Det är de nyare företagen som levererar strömmande innehåll som anser att det offentliga molnet är avgörande för deras tillväxt. Stora aktörer inom strömmande media använder molnet för innehållsleveranser och konsumentundersökningar för att förbättra sin kundupplevelse. De flesta stora innehållsleverantörer har snabbt skalat upp med hjälp av infrastrukturen i det offentliga molnet och använder AI och ML för att rikta in sig på publikens programmering.

Totala effekten av antagandet av molnlösningar i Indien

Enligt BCG-rapporten så var SaaS den mest använda tjänstemodellen under år 2019. Antagandet av IaaS- och PaaS-modellerna ökar dock i snabbare takt.

Den totala effekten av antagandet av offentliga molnlösningar i Indien förväntas vara mellan 90 och 130 miljarder dollar mellan år 2019 och år 2023.

BCG uppskattar att:

Ungefär 85 % av effekten kommer att komma från vinsterna för vertikala branscher som digitala infödda, media, detaljhandel och finansiella tjänster. Endast cirka 15 % kommer däremot från själva molntjänstleverantörerna.

Den tillväxtförstärkning som drivs av den ökade användningen av molnteknik i Indien skulle kunna stödja skapandet av 143 000-425 000 direkta arbetstillfällen och 375 000-1,25 miljoner indirekta arbetstillfällen.

I det mest gynnsamma scenariot så uppskattar den ovannämnda rapporten en inverkan på arbetsmarknaden som skulle kunna leda till 1,6 miljoner nya arbetstillfällen.

Google Cloud i Indien

På en sådan här snabbväxande marknad så är Google involverat med betydande investeringar på flera områden. Hittills så finns det två Google Cloud-regioner i Indien, Mumbai, som lanserades år 2017, och Delhi, som lanseras år 2020.

Enligt Thomas Kurian, vd för Google Cloud:

Vi har sett en enorm tillväxt i efterfrågan på Google’s molntjänster i Indien. Utökning av vår närvaro i en ny molnregion ger oss därmed möjlighet att erbjuda mer kapacitet för tillväxt under många år. Det är ett stort åtagande från vår sida när det gäller kapital- och infrastrukturinvesteringar, och det är utformat för att vi ska kunna ta tillvara på de möjligheter som vi ser när det gäller tillväxt.

Google Cloud’s närvaro i Indien stöds av ett antal partnerskap med privata företag. Google har dock även åtagit sig att tillhandahålla sina molntjänster till organisationer inom den offentliga sektorn. De har uppnått en fullständig auktorisation som molntjänstleverantör (CSP) genom att framgångsrikt slutföra STQC-revisionen (standardiseringstestning och kvalitetscertifiering) från ministeriet för elektronik och informationsteknik (MeitY):

Denna behörighet kommer att göra det möjligt för den indiska offentliga sektorn att använda Google Cloud. Detta inkluderar statliga myndigheter på central och delstatlig nivå, och offentliga företag inom sektorer som energi, BFSI, transport, olja och gas, offentliga finanser osv.

Den indiska ekonomins betydelse i APAC-regionen och på global nivå framgår även av öppnandet av ett nytt Google Cloud-kontor i Pune som syftar till att främja ”kundtillväxt och värdefulla erbjudanden till organisationer av alla storlekar”.

Molnmarknaden i Indonesien

Med över 275 miljoner invånare så är Indonesien världens fjärde folkrikaste land (källa Wikipedia)
Med över 275 miljoner invånare så är Indonesien världens fjärde folkrikaste land (källa Wikipedia)

Med en enorm hemmamarknad och ett strategiskt läge i Stillahavsområdet så är Indonesien en av de snabbast växande digitala ekonomierna i Sydostasien.

År 2025 så förväntas Indonesiens digitala bruttovärde av varor (GMV) uppgå till 124 miljarder dollar, en ökning från 44 miljarder dollar sedan år 2020 (källa Jakarta Globe).

I detta scenario så har spridningen av molnteknik gjort det möjligt för ett växande antal små och medelstora företag att få tillgång till teknik som tidigare endast var tillgänglig för större företag:

I takt med att fler indonesier blir uppkopplade och att lokala företag övergår till molnlösningar, så ökar efterfrågan på molntjänster exponentiellt. Den privata sektorn har drivit en betydande del av denna tillväxt i användningen av molnet. Grab, har exempelvis använt sig av molnteknik för att snabba upp digitaliseringen av små och medelstora företag genom att hjälpa handlare utan någon närvaro på nätet att komma in på plattformen. De har exempelvis fått stöttning med att inrätta digitala betalnings- och leveranssystem och få tillgång till verktyg för affärsanalys.

Indonesiens kabelkarta. (Bildkälla: Submarine Cable Map)
Indonesiens kabelkarta. (Bildkälla: Submarine Cable Map)

I en studie som publicerades i mars år 2020 på uppdrag av det indonesiska finansministeriet och Asiatiska utvecklingsbanken så undersökte ett expertteam effekterna av ny teknik på den indonesiska ekonomin. Denna teknik, som vanligtvis kallas Industri 4.0, omfattar cyberfysiska system, molntjänster, stora datamängder, artificiell intelligens, maskininlärning och sakernas internet (IoT).

Prognos för hur tekniken påverkar den indonesiska ekonomin

Grundvalet gjordes av intervjuer med sammanlagt 502 lokala företag i fyra provinser och inom sex sektorer. Som ett resultat så innehåller studien en prognos för hur införandet av denna teknik kommer att påverka den indonesiska ekonomin:

Det kan leda till att den indonesiska ekonomin ökar med upp till 2 800 miljarder dollar fram till år 2040. Dessutom så kan tillväxten av bruttonationalprodukten (BNP) öka med ytterligare 0,55 procentenheter per år under de kommande två decennierna.

Indonesien är dessutom ett av de länder i Asean som investerar minst i FoU:

Ett antal initiativ har redan tagits för att åtgärda vissa av dessa brister. Bland annat så är Making Indonesia 4.0 ett nationellt initiativ för att integrera Indonesien i den fjärde industriella revolutionen genom ett antal innovationsinvesteringar. Regeringen uppskattar att Making Indonesia 4.0 kommer att bidra till att skapa 10 miljoner ytterligare arbetstillfällen, öka nettoexporten till motsvarande 10 % av BNP och öka produktivitetstillväxten.

FoU inom ASEAN. (Bildkälla: Innovate Indonesia)
FoU inom ASEAN. (Bildkälla: Innovate Indonesia)

Trots de låga FoU-utgifterna så är flera studier eniga om Indonesiens enorma potential för ekonomisk tillväxt genom ökat införande av spetsteknik som robotik och molntjänster.

I en studie från BCG från år 2021 så konstateras det att Indonesien är en av de marknader där utgifterna för molntjänster förväntas växa mycket snabbare än i de utvecklade ekonomierna i APAC, med en CAGR på 25 %.

Som man kan förvänta sig så är antagandet av ny teknik, särskilt molntjänster, ganska varierande på mikronivå.

Enligt PwC Indonesien så använde 89 % av de små och medelstora företagen aktivt molntjänster år 2021 och 9 % planerade att använda dem inom den närmaste framtiden. Bland de stora företagen så använde 80 procent redan molntjänster, medan resten av dem planerade att införa molnteknik inom de närmaste tre åren.

Vi ska nu analysera uppgifterna i den ovannämnda studien mer i detalj. Då visar det sig att de små och medelstora företagen i urvalet använder en mängd olika molntjänster. Dessa är i tur och ordning de mest använda molntjänsterna bland små och medelstora företag:

  • Molnlösningar för e-handel (60 %)
  • Fildelningstjänster (~60 %)
  • Betalningslösningar (~40 %)
  • Produktivitetstillämpningar (~40 %)
  • Hosting-leverantörer (~40 %)
  • E-posttjänster (~20 %)
  • Videokonferenser (~20%)
  • Distribuering av innehåll (~20%)
  • Bokföring (~20%)

När det gäller typerna av molntjänstmodeller så är IaaS-modellen den mest använda bland storföretagen. Vissa företag rapporterade dock att de använder mer än en tjänstemodell, inklusive IaaS, Paas och SaaS: 67 % av storföretagen i urvalet använder IaaS, följt av SaaS på 60 % och PaaS på 40 %.

De främsta skälen till att små och medelstora indonesiska företag använder sig av molntjänster är förbättrad driftseffektivitet (67 %), intäktsgenerering (23 %) och kostnadsbesparingar (19 %). Svaren från större företag är varierande:

  • Förbättrad IT-verksamhet (80 %)
  • Konvertering av IT-kostnader till OPEX (53 %)
  • Förbättring av organisationens produktivitet (33 %)
  • Utveckling av lösningar (20 %)
  • Utökning av systemkapaciteten (20 %)
  • Hantering av data (13 %)
  • Katastrofåterställning (7 %)

Företagen i urvalet är medvetna om de stora fördelarna med att införa molntjänster. Stora företag rankar skalbarhet högst bland de potentiella fördelarna med molnteknik. Andra erkända fördelar är uppnåendet av strategiska mål, drivkraft för innovation, lägre investeringar, lägre IT-kostnader och lägre OPEX.

Tidsbesparingar är den produktiva fördel som stora företag erkänner mest, medan kostnadsbesparingar värderas högst av små och medelstora företag.

Google Cloud i Indonesien

Enligt 2022 års uppdatering av rapporten Economic impact of Google’s APAC network infrastructure så har Indonesien en av de snabbast växande ekonomierna bland ASEAN-marknaderna, där internetekonomin driver den största tillväxten.

Internetanvändningen är skyhög bland Indonesiens befolkning och företag, särskilt när det gäller mobil uppkoppling. I rapporten så uppskattas det att 98 procent av befolkningen har tillgång till 4G-mobiltjänster.

I detta scenario så har Google investerat i två nya undervattenskablar utöver Indigo-West-kabeln: Apricot och Echo.

  • Indigo-West (2019) – förbinder Australien, Indonesien och Singapore (se på kartan)
  • Echo (2023) – förbinder Guam, Indonesien, Palau, Singapore och USA (se på kartan)
  • Apricot (2024) – förbinder Guam, Indonesien, Japan, Filippinerna, Singapore och Taiwan (se på kartan)
Indigo-West, Echo och Apricot undervattenskablar. (Bildkälla: Submarine Cable Map)
Indigo-West, Echo och Apricot undervattenskablar. (Bildkälla: Submarine Cable Map)

Förutom investeringar i undervattenskablar så fortsätter Google att investera i edge-infrastruktur och lägger till PoP: er och GGC-noder för att förbättra konnektivitetssystemet i Indonesien.

I rapporten så uppskattas det att Google’s investeringar ”genererade ytterligare 29 miljarder dollar i BNP (i reala termer) i Indonesien mellan år 2010 och år 2021. Investeringarna stödde dessutom upp till 299 000 arbetstillfällen år 2021”. Rapporten förutspår även att ytterligare 94 miljarder dollar i BNP kommer att möjliggöras av Google’s investeringar mellan år 2022 och år 2026.

Ökning av real BNP till följd av Googles investeringar i nätverksinfrastruktur i Indonesien. (Bildkälla: Analysys Mason, 2022)
Ökning av real BNP till följd av Googles investeringar i nätverksinfrastruktur i Indonesien. (Bildkälla: Analysys Mason, 2022)

Regionens internationella förbindelser är också anmärkningsvärda tack vare dess strategiska geografiska läge i Sydostasien:

I slutet av år 2021 så var Indonesien anslutet till 20 internationella undervattenskabelsystem som tillsammans erbjöd en potentiell kapacitet på totalt 372 Tbit/s.

Google stöder även andra projekt inom flera områden, som information, digital kompetens, hållbarhet med mera. Ett exempel är applikationen Bangkit Academy som förbereder studenter med efterfrågade färdigheter och tekniska certifieringar.

Molnmarknaden i Japan



I Japan så övergår företagen snabbt till molnet: enligt IDC Japan så kommer marknaden för offentliga moln att växa med 18,8 % per år fram till år 2026. Marknadsstorleken år 2026 kommer dessutom att nå 3,76 biljoner yen, vilket är ungefär 2,4 gånger större än år 2021. Dessutom så tillade rapporten att den inhemska marknadens storlek för offentliga molntjänster år 2021 var 1 590 miljarder yen, en ökning med 28,5 % från år 2020.

I diagrammet nedan så jämförs försäljningen i miljarder yen (JPY) till vänster med marknadstillväxten på årsbasis (%) till höger.

Prognos för den nationella marknadens försäljning av offentliga molntjänster, 2021-2026. (Bildkälla: IDC Japan)
Prognos för den nationella marknadens försäljning av offentliga molntjänster, 2021-2026. (Bildkälla: IDC Japan)

Enligt en undersökning som MM Research Institute har genomfört bland informationssystemansvariga på 33 922 inhemska företag så uppskattas dessutom marknadsstorleken för molntjänster år 2021 faktiskt till 3 572,3 miljarder yen. Detta är med hänsyn till både offentliga och privata molntjänster.

Dessa siffror bekräftas av en annan undersökning som har genomförts av MM Research Institute, ett konsultföretag för IKT-marknadsundersökningar. Det rapporterar att marknadsstorleken för molntjänster år 2021 uppskattas till cirka 3 572,3 miljarder yen, vilket är en ökning med 24,3 procent jämfört med år 2020.

Diagrammet nedan visar marknadens stadiga tillväxt (baserat på MM Research Institutes prognoser). Intressant nog så observeras en stadig tillväxt för både offentliga och privata moln. Som ett resultat så blir det lätt att förstå tillväxten av den totala molnmarknadens storlek.

Trender och prognoser för molnmarknadens storlek. (Bildkälla: MMRI)
Trender och prognoser för molnmarknadens storlek. (Bildkälla: MMRI)

Tillväxten för PaaS och IaaS är särskilt anmärkningsvärd. Båda kännetecknas av låga hinder för införande tack vare deras låga kapitalinvesteringsbörda. Det faktum att de kan användas efter behov kan också vara en faktor som snabbar upp företagens införande av dem.

Expansionstrenden kommer att fortsätta

MMRI förväntar sig särskilt att expansionstrenden kommer att fortsätta under de kommande åren. Där förväntas enbart storleken på marknaden för privata moln nå cirka 4,1 biljoner yen år 2026, en ökning från 2 047,4 miljarder yen år 2021.

När det gäller modellen för offentliga molntjänster så använder 60,0 % av de företag som använder PaaS-lösningar AWS (Amazon Web Services). Detta är baserat på data som har samlats in från ett urval av 1 042 företag. Efter AWS kommer Azure (Microsoft Azure) med 48,2 % och GCP (Google Cloud Platform) med 28,8 %. Bland alla IaaS-användare så stod AWS för 54,7 %, Azure för 44,0 % och GCP för 26,2 %.

AWS, Azure, GCP-användning bland PaaS-/ IaaS-användare i Japan. (Bildkälla: MMRI)
AWS, Azure, GCP-användning bland PaaS-/ IaaS-användare i Japan. (Bildkälla: MMRI)

Låt oss nu titta på de officiella källorna. Enligt det japanska ministeriet för inrikesfrågor och kommunikation:

Arbetsproduktiviteten hos företag som konsekvent använder molntjänster från år 2010 till år 2020 är högre jämfört med företag som inte använder dem.

Användning av molntjänster och arbetsproduktivitet. (Bildkälla MIC
Användning av molntjänster och arbetsproduktivitet. (Bildkälla MIC ”Communications Usage Trend Survey”)

De uppgifter som tillhandahålls av ministeriet för inrikes frågor och kommunikation är omfattande. Vi får en mycket exakt bild av hur långt man har kommit med användningen av molntjänster i Japan. Det visar även vilken utveckling som vi kan förvänta oss att se under de kommande åren.

Enligt ministeriet så förväntas 68,7 % av företagen använda molntjänster delvis eller i stor utsträckning år 2020. Detta är en ökning med 4,0 % jämfört med år 2019, då siffran låg på 64,7 %.

Användning av molntjänster i Japan. (Bildkälla MIC
Användning av molntjänster i Japan. (Bildkälla MIC ”Communications Usage Trend Survey”)

När man tittar på dessa uppgifter så är det lätt att se att användningen av molnteknik har ökat stadigt sedan år 2015. De sektorer där molnet används mest är IKT, tillverkning, fastigheter samt finans och försäkring.

Bland de företag som använder minst en molntjänst så svarade 87,1 % att det var fördelaktigt eller mycket fördelaktigt för deras verksamhet.

Effekten av molntjänster bland japanska företag. (Bildkälla: MIC
Effekten av molntjänster bland japanska företag. (Bildkälla: MIC ”Communications Usage Trend Survey”)

De mest använda tjänsterna av japanska företag är ”fillagring och datadelning” (59,4 %), ”e-post” (50,3 %) och ”informationsdelning/portal” (44,8 %). Avancerade molntjänster som ”säljstöd” eller ”produktionshantering” används fortfarandei liten utsträckning.

Nedbrytning av användningen av molntjänster i Japan. (Bildkälla: MIC
Nedbrytning av användningen av molntjänster i Japan. (Bildkälla: MIC ”Communications Usage Trend Survey”)

Du kan läsa mer om molnanvändning bland japanska företag i vitboken Information and Communications in Japan 2021.

Google Cloud i Japan

Google meddelade nyligen att man kommer att öppna sitt första hyperskaliga datacenter i Japan – i Inzai City, Chiba – år 2023. Syftet är att ge människor i Japan en snabbare och mer tillförlitlig tillgång till Google’s verktyg och tjänster. Tanken är även att stödja ekonomisk aktivitet och arbetstillfällen och ansluta Japan till resten av den globala digitala ekonomin:

Datacentret i Chiba är en del av en investering på 730 miljoner dollar i infrastruktur som inleddes förra året och kommer att fortsätta fram till år 2024.

Det nya datacentret kompletterar de två befintliga molnregionerna, Tokyo och Osaka, som tillhandahåller lagring och tjänster för japanska företag.

Google har investerat mer än 2 miljarder dollar i nätverksinfrastruktur i hela APAC. De investeringar som har gjorts specifikt för Japan omfattar tre undervattenskablar, fem privata anläggningar och 11 IXP:er med Googles PoP: er. Utöver detta så bör man dessutom nämna de cirka 50 procenten av den bandbredd som köps från telekombolag.

Investeringsprogrammet omfattar Topaz undervattenskabel, som ska vara klar för drift år 2023 och som kommer att bli den första fiberkabeln som förbinder Japan med Kanadas västkust.

Topaz är den första undervattenskabel som förbinder Kanada och Asien. (Bildkälla: Google Cloud)
Topaz är den första undervattenskabel som förbinder Kanada och Asien. (Bildkälla: Google Cloud)

Topaz-kabeln, som är lika bred som en trädgårdsslang, kommer att rymma 16 fiberpar med en total kapacitet på 240 terabit per sekund (inte att förväxla med TSP). Den inkluderar stöd för Wavelength Selective Switch (WSS), ett effektivt och mjukvarudefinierat sätt att dela upp spektrumet på ett optiskt fiberpar för flexibilitet i routing och avancerad motståndskraft.

Google’s investeringar hjälper Japan att uppnå enorma fördelar av ökad Internetanvändning, både när det gäller BNP-tillväxt och arbetstillfällen (Bildkälla: Analysys Mason):

Ökad produktivitet och ytterligare möjliggörande av digitala tillämpningar har lett till att nya arbetstillfällen har skapats. Vi uppskattar att upp till 401 000 direkta, indirekta och inducerade arbetstillfällen stöddes av Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur år 2021, och att de växer till 739 000 år 2026.

Totala utgifterna för molntjänster och molnteknik

De totala utgifterna för molntjänster och molnteknik förväntas även att öka betydligt under de kommande åren, från 8 miljarder dollar 2018 till 18 miljarder dollar 2023. Den sammansatta årliga tillväxttakten (CAGR) beräknas till 18 %.

Uppgifterna ovan tillhandahålls av Analysys Mason i en rapport som har beställts och sponsrats av Google. För en mer detaljerad översikt, se även Economic Impact of Google’s APAC Network Infrastructure – Focus on Japan och 2022 Update.

Men precis som i andra länder runt om i världen så är Googles investeringar på lokala marknader inte begränsade till nätverksinfrastruktur.

Digital kompetensklyfta

De har beaktat den digitala kompetensklyftan mellan japanska företag som använder internet på ett effektivt sätt och de som inte gör det. Google har som åtagande att minska klyftan genom att erbjuda utbildning i digitala färdigheter till en miljon människor sedan 2016 och investera en betydande mängd resurser i yrkesutbildning.

Enligt Sundar Pichai, vd för Google och Alphabet, så stödde Google 10 miljoner människor i Japan genom Grow with Google-programmet och anpassade sina utbildningsprogram till människor och företag som har drabbats av pandemin:

Detta inkluderar Japan Reskilling Consortium, som vi lanserade i juni. Det är ett samarbete mellan företag, regeringar och den ideella sektorn. Samarbetet erbjuder kompetensutveckling inom områden som artificiell intelligens och digital marknadsföring samt en tjänst för matchning av jobb för att hjälpa deltagarna att hitta arbetsmöjligheter. Konsortiet erbjuder redan mer än 300 utbildningsprogram med mer än 90 partners.

Google’s insatser i Japan sträcker sig även till att förbättra landets tekniska infrastruktur:

När stora japanska företag och myndigheter försöker att modernisera sin verksamhet så arbetar vi hårt för att hjälpa dem att införa molntjänster

Se även hur några japanska företag anammar Google Cloud för digital omvandling.

Molnmarknaden i Malaysia

Malaysia är en av de snabbast växande ekonomierna i APAC-regionen. WEF:s rapport 2020 -

Malaysia är en av de snabbast växande ekonomierna i APAC-regionen. WEF:s rapport 2020

Future of Consumption in Fast-Growth Consumer Markets: ASEAN – inkluderar Malaysia i gruppen av de tre mest utvecklade ekonomierna, tillsammans med Singapore och Thailand.

Införandet av digital teknik och molntjänster går snabbt och stöds även av statliga program som Digital Transformation Acceleration Programme (DTAP). Detta är ett statligt bidragsprogram för små och medelstora företag som syftar till att göra malaysiska företag mer konkurrenskraftiga och ”uppnå sina mål för digital omvandling”.

Enligt Twimbit så har 77,1 % av de företag som är verksamma inom olika sektorer i Malaysia i januari år 2021 infört någon typ av molntjänst. Digital Native Businesses står ensamma för 33 % av de totala IaaS-utgifterna, vilket innebär 53,6 miljoner US-dollar. E-handelsbranschen står ensam för 47 % av Digital Native Businesses utgifter.

Enligt Malaysia Digital Economy Blueprint, en officiell rapport från den ekonomiska planeringsenheten vid Malaysias premiärministers departement, använder 44 % av mikroföretag och små och medelstora företag molnbaserad databehandling. Det bör dock nämnas att 82 % av dem främst använder detta för att lagra dokument, foton och videor.

Betydande brist på medvetenhet

En annan undersökning från SME Corp Malaysia och Huawei visar att endast 35 % av de malaysiska små och medelstora företagen använder molntjänster för mer avancerade affärsapplikationer. Studien visar även på en betydande brist på medvetenhet om potentialen hos molntjänster, särskilt bland små och medelstora företag:

Dessutom är många av dessa små och medelstora företag inte heller medvetna om att molnet, sakernas internet och dataanalys kan bidra till att omvandla deras företag. 42 procent av dem som känner till molntjänster vet exempelvis inte hur de ska utnyttja molntjänster för att omvandla sina företag. Detta visar tydligt att små och medelstora företag behöver vägledning och utbildning om vad digitalisering är och dess fördelar. Iallafall om de ska gå längre än enbart till datorisering.

Detta tyder på att den malaysiska ekonomin kräver betydande offentliga och privata investeringar, men att den har stora möjligheter till ytterligare ekonomisk utveckling genom införandet av molnteknik.

I Digital Economy Blueprint så specificerade den malaysiska regeringen de strategiska förtroendena och de nationella åtgärderna för att främja den ekonomiska utvecklingen i regionen:

  • Främja digital omvandling inom den offentliga sektorn
  • Öka den ekonomiska konkurrenskraften genom digitalisering
  • Bygga upp en möjliggörande digital infrastruktur
  • Att bygga upp flexibla och kompetenta digitala talanger
  • Skapa ett digitalt community för alla som är delaktiga

Ett av de viktigaste målen är att ”ge tillgång till en omfattande och högkvalitativ digital infrastruktur som gör det möjligt för människor att delta i den digitala ekonomin”:

Den digitala infrastrukturen som det fokuseras på under denna inriktning omfattar bredband, datacenter och landningsstationer för undervattenskablar. Sådana infrastrukturer möjliggör generering, flöde, utbyte, konsumtion och lagring av data.

Detta mål kommer att eftersträvas genom flera åtgärder:

  • Översyn av lagar och förordningar för att förbättra tillhandahållandet av digital infrastruktur
  • Bredband ska vara obligatoriskt som grundläggande infrastruktur för att säkerställa internettillgång för nybyggnationer
  • Snabbare godkännandeprocess för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur
  • Tillhandahållandet av en plattform för efterfrågan på bredband i realtid för effektiv planering och övervakning
  • Ökad kapacitet hos inhemska datacenterföretag för att tillhandahålla avancerade molntjänster
  • Få fler internationella undervattenskablar att landa i Malaysia för att utöka den globala anslutningen
En karta över undervattenskablar som är anslutna till Malaysia. (Bildkälla: Karta över undervattenskablar)
En karta över undervattenskablar som är anslutna till Malaysia. (Bildkälla: Karta över undervattenskablar)

Google Cloud i Malaysia

Från och med år 2021 så har Google inga investeringar i undervattenskablar som landar i Malaysia. Men som Analysys Mason även har rapporterat så har Google meddelat investeringar i två nya kablar – MIST och IAX, som förväntas vara klara för drift år 2023.

MIST- och IAX-undervattenskablar. (Bildkälla: Karta över undervattenskablar)
MIST- och IAX-undervattenskablar. (Bildkälla: Karta över undervattenskablar)

Google har även investerat i edge-infrastruktur, installerat PoP: er (Points of presence) i tre privata peeringanläggningar och korsanslutningar till en IXP (Internet Exchange Point).

Google’s investeringar bidrar till att öka nedladdningshastigheten och minska nätverksfördröjningen i Malaysia. Som ett resultat så blir det möjligt för internetleverantörer att leverera innovativa molntjänster, videostreaming/konferenser och spel.

Effekterna av Google’s investeringar i molninfrastruktur i Malaysia är anmärkningsvärda. Enligt Analysys Mason så ”bidrog den ökade internetanvändningen i Malaysia med ytterligare ackumulerade 8,2 miljarder dollar i BNP mellan år 2010 och år 2021”:

Google’s fortsatta nätverksinvesteringar från år 2021 och framåt, inklusive två undervattenskablar, förväntas leda till ökad användning av internettrafik. Megaföretagets historiska och fortsatta investeringar förväntas bidra med ytterligare 8,9 miljarder dollar till BNP mellan år 2022 och år 2026, varav 2,2 miljarder dollar enbart under år 2026.

Ökning av real BNP till följd av Googles nätverksinvesteringar i Malaysia - uppdatering 2022. (Bildkälla: Analysys Mason)
Ökning av real BNP till följd av Googles nätverksinvesteringar i Malaysia – uppdatering 2022. (Bildkälla: Analysys Mason)

Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur kommer även att påverka den malaysiska ekonomin genom att cirka 40 000 arbetstillfällen förväntas skapas fram tills år 2026.

Jobb som stöds av Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur i Malaysia. (Bildkälla: Analysys Mason)
Jobb som stöds av Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur i Malaysia. (Bildkälla: Analysys Mason)

 

Molnmarknaden i Singapore



Under de senaste åren så har Singapore fått en framträdande plats bland APAC-länderna när det gäller uppkoppling, IT-investeringar och molnteknik.

Enligt en rapport från World Economic Forum så är Singapore den mest utvecklade ekonomin i APAC-regionen, med en BNP per capita som liknar den amerikanska. Befolkningen är helt eller nästan helt urbaniserad, har banker och är uppkopplad, och landet ligger på andra plats bland 190 länder när det gäller att göra affärer.

Singapores vision om digitalisering är att främja en digital kultur där den digitala tekniken är helt integrerad i vardagen. Målet är att förbättra den offentliga verksamheten och driva på den ekonomiska tillväxten och livskvaliteten:

Vår vision för ett digitalt Singapore är ett land där en digital regering, en digital ekonomi och ett digitalt samhälle utnyttjar tekniken för att åstadkomma en omvandling inom hälsa, transport, stadsliv, offentliga tjänster och företag.

Hemsidan för Smart Nation Singapore.(Besök webbplatsen)
Hemsidan för Smart Nation Singapore.(Besök webbplatsen)

Singapore har även utnämnts till världens smartaste stad enligt IMD: s Smart City Index 2021, och rankas först i Alibabas undersökning år 2021 om företagens användning av molnbaserade tjänster:

Enligt resultaten av undersökningen så leder Singapore Sydostasien när det gäller införande av molnlösningar. Nästan 9 av 10 tillfrågade ITDM: er säger att deras företag redan använder molnbaserade IT-lösningar. En annan indikation på molnets mognad i Singapore kan ses i de främsta problemen som de tillfrågade ITDM: erna har lyft fram. Jämfört med regionala motsvarigheter där integrering av molnbaserade lösningar i befintlig IT-infrastruktur var en av de viktigaste frågorna, så var Singapores största oro lika stor när det gällde kostnader och säkerhet (57 %) och tillgänglighet (49 %).

En av de mest uppkopplade ekonomierna

Singapore har en av de mest uppkopplade ekonomierna i APAC-regionen och är en av de snabbast växande internetmarknaderna i världen.

Analysys Mason rapporterar att:

År 2019 var 88 % av befolkningen ansluten till internet. Internettrafiken som genereras i både fasta och mobila nät har ökat kraftigt med cirka 29 % per år från år 2010 till år 2019 och uppgick till totalt 4EB år 2019.

Samma studie rapporterar att ”nära 100 % av hushållen har tillgång till fiberbredband och 99 % av befolkningen befinner sig inom räckhåll för 4G-mobiltäckning”

Singapore är även ledande när det gäller nätverksinfrastruktur:

Detta land är även en av de viktigaste undervattenskabelhubbarna i APAC och är anslutet till 23 internationella undervattenskabelsystem som erbjöd totalt 857 Tbit/s i potentiell kapacitet år 2019.

Kabelkarta över Singapore. (Bildkälla: Submarine Cable Map)
Kabelkarta över Singapore. (Bildkälla: Submarine Cable Map)

Som man kan förvänta sig så är Singapore även ett av de främsta länderna i regionen när det gäller investeringar i molndatateknik. I en BGC-studie från år 2021, beställd av Cisco, så framgår det att Singapore är en av de ASEAN-ekonomier där utgifterna för offentliga moln förväntas öka snabbare, med en CAGR på 20 %.

Dessutom så rapporterar en annan BCG-studie att många stora företag i Singapore har börjat införa någon typ av molntjänst. Många börjar dessutom använda molnlösningar för att implementera avancerad teknik som artificiell intelligens och maskininlärning.

Bland stora företag så är SaaS den mest använda servicemodellen, men PaaS-modellen växer snabbt med en förväntad takt på 25 % fram till år 2023.

Google Cloud i Singapore

Enligt den nämnda analysen från Analysys Mason så bidrog Google’s investering i Singapore till ökad internetanvändning, motsvarande 20 % av all internettrafik år 2019:

Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur förbättrar inte bara tjänsteprestanda och tillförlitlighet för dess innehåll och tjänster. De förbättrar även den övergripande prestandan och kostnadseffektiviteten för internetinfrastrukturen i Singapore. Investeringar i undervattenskablar ger nytt utbud, förbättrar mångfalden av länkar och stöder även expansionen av Google’s edge-infrastruktur i Singapore.

Uppdateringen av rapporten för år 2022 innehåller fler detaljer:

Singapore är en av de mest framgångsrika och attraktiva digitala och ekonomiska knutpunkterna i världen. Det har det högsta antalet investeringar i undervattenskablar och datacenter i Sydostasien. I Singapore så har Google investeringar i SJC- och Indigo-kablarna och har meddelat ytterligare investeringar i fyra kommande kabelsystem (MIST, IAX, Echo och Apricot). Google har dessutom installerat åtta peeringplatser i Singapore och investerat i cachekoder över hela staden. Dessa investeringar kommer att generera ytterligare 16 miljarder US-dollar i BNP mellan år 2022 och år 2026.

Google har en närvaro i Singapore med Jurong West Cloud Region, som även var Google’s första datacenter i Sydostasien. Men det finns mer än bara Cloud Region, eftersom Google är en investerare i två undervattenskablar som når Singapore. Fler investeringar har dessutom planerats:

  • SJC (2013) – förbinder Brunei, Kina, Japan, Filippinerna och Singapore (se på kartan)
  • Indigo-West (2019) – förbinder Australien, Indonesien och Singapore (se på kartan)
  • MIST (2023) – förbinder Indien, Malaysia, Myanmar och Singapore (se på kartan)
  • IAX (2023) – förbinder Indien, Malaysia, Maldiverna, Singapore, Sri Lanka och Thailand (se på kartan)
  • Echo (2023) – förbinder Guam, Indonesien, Palau, Singapore och USA (se på kartan)
  • Apricot (2024) – förbinder Guam, Indonesien, Japan, Filippinerna, Singapore och Taiwan (se på kartan)

Google fortsätter att investera i edge-infrastruktur

Dessutom så fortsätter Google att investera i edge-infrastruktur och PoP’s. Google’s massiva investeringar har bidragit till en minskning av kostnaden för bandbredd samt till en förbättrad prestanda för nätverksförbindelserna.

I studien så uppskattas effekterna av Google’s investeringar i Singapore till 12,9 miljarder dollar i BNP-effekt från år 2010 till år 2021. Det prognostiseras dessutom ”ytterligare kumulativa 15,6 miljarder dollar i BNP som möjliggörs av Google’s investeringar mellan år 2022 och år 2026”.

Ökning av real BNP till följd av Googles nätverksinvesteringar i Singapore - uppdatering 2022. (Bildkälla: Analysys Mason)
Ökning av real BNP till följd av Googles nätverksinvesteringar i Singapore – uppdatering 2022. (Bildkälla: Analysys Mason)

Molnmarknaden i Thailand



Enligt den citerade WEF-rapporten så hör Thailand till gruppen av de tre mest utvecklade ekonomierna bland ASEAN’s medlemsländer, tillsammans med Singapore och Malaysia. Detta land kombinerar en hög ekonomisk utveckling med snabb tillväxt inom uppkoppling och telekommunikation, utbyggnad av 4IR-teknik och molntjänstteknik.

Analysys Mason rapporterar följande:

Under de senaste åren så har Thailands telekomlandskap utvecklats avsevärt, och bredbandsanslutningar via fiber och internetanvändning har ökat snabbt. Internettrafiken som genereras via både fasta och mobila nät i Thailand har ökat kraftigt med i genomsnitt 44 procent per år mellan år 2017 och år 2021 och når totalt 51EB år 2021.

Enligt rapporten Digital 2022 för Thailand,

  • I januari år 2022 så fanns det 54,50 miljoner internetanvändare
  • Antalet internetanvändare ökade med 108 000 (+0,2 %) mellan år 2021 och år 2022.
  • I januari år 2021 så var internetpenetrationen 77,8 %.

Att öka den ekonomiska tillväxten förstärks av offentliga investeringar och initiativ för att skapa en fruktbar mark för innovation och internationella investeringar. Vi kan exempelvis nämna Thailand 4.0, en ny ekonomisk modell där den ekonomiska tillväxten drivs av innovation, teknik och kreativitet. Allt för att säkerställa social välfärd och inkluderande, respekt för mänskliga värden och miljöskydd.

Google Cloud i Thailand

Thailands relevans i Asien-Stillahavsregionens ekonomiska ekosystem bekräftas av den tillkännagivna lanseringen av en ny Google Cloud-region.

Enligt Ruma Balasubramanian, Managing Director, Google Cloud Southeast Asia, så kommer detta att vara ”Google Cloud’s mest betydande infrastrukturinvestering i Thailand hittills. Det kommer verkligen att stödja den växande lokala kundbasen, inklusive företag inom reglerade branscher”.

Molnregionen i Thailand kommer att leverera högpresterande tjänster med låg latens till lokala organisationer, med tre zoner som erbjuder skydd mot tjänsteavbrott.

Enligt uppgifter från en AlphaBeta forskningsstudie som har beställts av Google så kan ”molnet skapa upp till 2,5 biljoner baht i årligt ekonomiskt värde i Thailand fram till år 2030”. Det beloppet motsvarar 16 procent av lokal BNP år 2020″

Även om det inte finns några planer på att investera i undervattenskablar i Thailand så fortsätter Google att investera i edge-infrastruktur och PoP’s (Points of presence). ”Google investerar även i innehållscacher, och Google Global Cache (GGC) noder finns redan i 26 städer i Thailand”.

Dessa investeringar förväntas ge fördelar i form av både BNP-tillväxt och arbetstillfällen. Analysys Mason uppskattar att:

[…] ökningen av internetanvändningen i Thailand bidrog med ytterligare 8,8 miljarder US-dollar i BNP (i reala termer) från år 2010 till år 2021. Google’s fortsatta nätverksinvesteringar från år 2021 och framåt, inklusive två undervattenskablar, förväntas leda till en ökad användning av internettrafik. Detta företags historiska och fortsatta investeringar förväntas bidra med ytterligare 17,1 miljarder dollar i BNP mellan år 2022 och år 2026, varav 4,7 miljarder dollar enbart under år 2026.

Ökning av real BNP till följd av Googles nätverksinvesteringar i Thailand - uppdatering 2022. (Bildkälla: Analysys Mason)
Ökning av real BNP till följd av Googles nätverksinvesteringar i Thailand – uppdatering 2022. (Bildkälla: Analysys Mason)

Google’s investeringar i Thailand kommer även att påverka skapandet av arbetstillfällen. Enligt den nämnda studien så förväntas Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur i Thailand att främja skapandet av 20 000 arbetstillfällen år 2021, vilket skulle kunna växa till 97 000 år 2026.

Men en av de utmaningar som Thailand kommer att ställas inför för att förbli konkurrenskraftigt och upprätthålla den ekonomiska tillväxten är att skapa en arbetskraft med hög digital kompetens.

Brådskande behov av av digital arbetskraft

Som det har rapporterats på Google Cloud-bloggen: ”År 2030 så kommer den totala efterfrågan på digitala talanger i Thailand att överstiga 1 miljon arbetstagare. Det finns alltså ett brådskande behov av att bygga upp en digital arbetskraft som motsvarar denna efterfrågan”:

Thailands digitala omvandling kan generera upp till 2,5 biljoner thb (79,5 miljarder dollar) i årligt ekonomiskt värde fram till år 2030. Omkring 78 % av företagsledarna i Thailand sätter dessutom digitalisering som en nyckelstrategi år 2021. World Economic Forums ”Future of Jobs Report 2020” visar dock att endast 55 % av arbetstagarna i Thailand har de digitala färdigheter som krävs för framtidens arbete. Det finns med andra ord ett brådskande behov av att ta itu med Thailands digitala kompetensbrist.

I syfte att stödja Thailand i utvecklingen av digital kompetens så lanserade Google i oktober år 2022 Samart Skills-programmet i samarbete med den lokala regeringen och ledande utbildningsinstitutioner i Thailand.

Molnmarknaden i Taiwan



Enligt Analysys Mason:

Taiwan är en av de mest tekniskt avancerade ekonomierna i världen och har även ett relativt utvecklat telekomlandskap. Där är majoriteten av bredbandsabonnemangen full fiber. Internettrafiken har ökat i en svindlande takt, med en genomsnittlig tillväxt på 43 procent mellan år 2010 och år 2021, och kommer att nå totalt 30EB år 2021.

Sedan år 2020 så har dessutom den digitala uppkopplingen och telekomlandskapet förbättrats avsevärt. År 2021 så var Taiwan anslutet till 21 internationella undervattenskablar, med investeringar från företag som Google, Microsoft och Meta.

En studie från Business Wire ger liknande uppgifter. Marknaden för datacenter förväntas växa med en CAGR på 18,4 % från år 2022 till år 2027, samtidigt som betydande investeringar har gjorts i 5G-teknik.

Här är några viktiga punkter från rapporten:

  • Taiwan är en av de viktigaste knutpunkterna för konnektivitet i APAC-regionen. Vi kan exempelvis nämna implementering av 5G, ökad efterfrågan på molntjänster, införande av artificiell intelligens och maskininlärning. Big data- och IoT-lösningar. samt upphandling av förnybar energi är också de viktigaste faktorerna som driver marknaden för datacenter i Taiwan.
  • Flera teknikbaserade industriparker erbjuder skatteincitament för utveckling av anläggningar och annan teknik som AI, moln och IoT.
  • Mängden data som genereras ökar snabbt på grund av det expanderande antagandet av teknik som IoT, big data och AI.
  • Efterfrågan på molntjänster ökar också i en anmärkningsvärd takt. Detta resulterade i upprättandet av partnerskap mellan leverantörer av molntjänster som AWS, Google, Azure och TSMC (Taiwan Semiconductor Manufacturing Company).
  • Regeringen finansierar betydande investeringar för att konsolidera affärstillväxten i Taiwan. Detta görs genom att implementera digitala tjänster inom industriella, kommersiella och offentliga sektorer.

Google Cloud i Taiwan

Google’s investeringar i undervattenskablar och nätverksinfrastruktur har inneburit betydande förbättringar av anslutningsekosystemet i Taiwan. Detta gäller både för kvaliteten på Google’s tjänster och när det gäller den övergripande nationella konnektiviteten och den ekonomiska tillväxten.

Tack vare Google’s investeringar så drar Taiwans internetanvändare nytta av ”lägre latenstid, snabbare hastigheter och låga kostnader för internationell uppkoppling. Som ett resultat så kan nya användningsområden och tillämpningar för internet tas i bruk”

Google har investerat i två undervattenskablar och tillkännagivit investeringar i en tredje kabel som förväntas vara i drift från och med år 2024:

  • FASTER (2016) – förbinder Japan, Taiwan och USA (se på kartan)
  • PLCN (2016) – förbinder Filippinerna, Taiwan och USA (se på kartan)
  • Apricot (2024) – förbinder Guam, Indonesien, Japan, Filippinerna, Singapore och Taiwan (se på kartan)
Apricot-, Faster- och PLCN-undervattenskablar. (Bildkälla: Submarine Cables)
Apricot-, Faster- och PLCN-undervattenskablar. (Bildkälla: Submarine Cables)

Dessutom så fortsätter Google att investera i Points of Presence (PoP) och edge-infrastruktur. Enligt Analysys Mason:

Vi uppskattar att den ytterligare internetanvändning som har möjliggjorts av Google’s investeringar i nätverksinfrastruktur har drivit fram ytterligare ackumulerade 25,7 miljarder USD i BNP (i reala termer) i Taiwan mellan år 2010 och år 2021. Som ett resultat av Google’s historiska och framtida investeringar i nätverksinfrastruktur i Taiwan så förutspår vi ytterligare 37,1 miljarder dollar i BNP som möjliggörs av Google’s investeringar mellan år 2022 och år 2026.

Ökning av real BNP som kan tillskrivas Googles nätverksinvesteringar i Taiwan - uppdatering 2022. (Bildkälla: Analysys Mason)
Ökning av real BNP som kan tillskrivas Googles nätverksinvesteringar i Taiwan – uppdatering 2022. (Bildkälla: Analysys Mason)

Förbättringar av konnektivitet och digitalisering har en stark inverkan på skapandet av arbetstillfällen. I rapporten så uppskattas det att ”ökningen av BNP från Google’s nätverksinfrastrukturinvesteringar stödde upp till 64 000 direkta, indirekta och inducerade arbetstillfällen år 2021, vilket växer till 110 000 år 2026”.

Google befäster därmed sin närvaro i Taiwan i enlighet med lokala bestämmelser och miljömässig hållbarhet.

Molnmarknaden i Sydkorea



Enligt Analysys Mason så har Sydkorea ett av de mest avancerade telekomlandskapen i APAC-regionen. 96 % av befolkningen var anslutna till internet år 2019, och internettrafiken har ökat stadigt mellan år 2010 och år 2019. Faktum är att den har ökat med cirka 25 % per år och nådde 150EB år 2019.

Sydkorea är för närvarande anslutet till nio internationella undervattenskablar – en potentiell kapacitet på 430 Tbit/s år 2019 – med ytterligare två kablar som ska läggas till år 2025.

En karta över undervattenskablar som är anslutna till Sydkorea. (Bildkälla: Submarine Cable Map)
En karta över undervattenskablar som är anslutna till Sydkorea. (Bildkälla: Submarine Cable Map)

Potentialen för molnmarknaden i Sydkorea bekräftas även av BCG’s South Korea’s Market Report:

Sydkoreas allmänna molnmarknad har en stor tillväxtpotential i APAC. Med 15 % CAGR så förväntas marknaden att fördubblas i storlek från 1,5 miljarder dollar (2018) till 3 miljarder dollar (2023).

Detta är en årlig tillväxt på 15 %.

När det gäller molntjänstmodeller så påpekar den nämnda studien att SaaS-modellen är definitivt dominerande i Sydkorea och står för 45 % av marknaden. IaaS-modellen vinner dock långsamt marknadsandelar, ”och förväntas stå för ungefär en tredjedel av marknaden år 2023”.

PaaS-modellen är också på frammarsch, särskilt bland stora företag:

Sydkoreas konglomerat och andra stora etablerade organisationer har börjat migrera fler av sina applikationer till det offentliga molnet. Detta görs exempelvis för att dra nytta av den enkla tillgången till avancerad teknik som artificiell intelligens, stora data och maskininlärning. En stor elektroniktillverkare har dessutom meddelat att den kommer att migrera alla sina datacenterapplikationer till det offentliga molnet. Vissa stora aktörer har börjat flytta data till det offentliga molnet för sin globala verksamhet och lägga till nyare användningsområden för lokal verksamhet.

Det värsta scenariot

Den citerade studien inkluderar även uppskattningar av den ekonomiska effekten av molnteknik i Sydkorea. Mer specifikt så kommer tillväxten i årlig BNP och nya arbetstillfällen att bero på hur regeringen, användarna och leverantörerna av molntjänster kombinerar sina ansträngningar för att få till stånd ett bredare införande bland de koreanska företagen.

I det värsta scenariot år 2023, så bör det offentliga molnet ha en ekonomisk inverkan på 40 miljarder dollar, med en årlig tillväxttakt på 12 %. Detta är endast 0,5 % av den årliga BNP: n och innebär 25 000 nya arbetstillfällen. Men studien utgår även från ett explosivt tillväxtscenario:

En acceleration av regeringens satsning på en ”digital nation” och en större närvaro av tjänsteleverantörer i hyperstor skala kan också bidra till att driva på ytterligare tillväxt. Det kan även bli en ökad betoning på att uppnå digital omvandling i stora organisationer och att använda nyare teknik som AI och maskininlärning i affärs- och myndighetstillämpningar.

I detta scenario så bör det offentliga molnet ha en ekonomisk inverkan på 60 miljarder dollar, med en CAGR på 24 %, 0,7 % av den årliga BNP och skapandet av 107 000 arbetstillfällen fram till år 2023.

Google Cloud i Sydkorea

För närvarande så har Google inga investeringar i undervattenskablar som är anslutna till Sydkorea. Under de senaste åren så har de dock investerat i edge-infrastruktur. Enligt Analysys Mason så har Google installerat PoP’s i fyra privata peeringanläggningar (främst för molntjänster) och är korsanslutna till IXP’s på två platser.

Även om det inte finns några planer på att investera i undervattenskablar så har Google’s närvaro ändå gjort det möjligt för lokala internetleverantörer att bättre hantera bandbredd och transportera mer data. Som ett resultat så ökar nedladdningshastigheterna.

Minskad latenstid och ökad internethastighet hjälper internetleverantörerna att leverera innovativa tjänster som molntjänster, videokonferenser och spel.

I en rapport från Analysys Mason så uppskattas det att ”internettrafiken i Sydkorea mellan år 2019 och år 2024 skulle ha varit 4 % lägre under år 2019, om Google inte hade gjort investeringar i nätverksinfrastruktur”.

Enligt de citerade uppskattningarna så skulle Google’s närvaro i Sydkorea ha bidragit med 23 miljarder dollar i BNP-effekt i Sydkorea mellan år 2010 och år 2019.

Även om den har en mindre inverkan än i andra länder i regionen så har Google’s närvaro i Sydkorea ändå gett ett värdefullt stöd till den ekonomiska tillväxten:

Google’s fortsatta investeringar i edge-infrastruktur, inklusive den som stöder tillväxten av GCP, från år 2020 och framåt förväntas göra det möjligt för internetleverantörer att hantera en högre internettrafik. De historiska och fortsatta investeringarna förväntas bidra med ytterligare 16 miljarder US-dollar i BNP-effekt från år 2020 till år 2024, varav 3 miljarder US-dollar enbart under år 2024.

Ökning av real BNP som kan hänföras till Googles nätverksinvesteringar i Sydkorea. (Bildkälla: Analysys Mason)
Ökning av real BNP som kan hänföras till Googles nätverksinvesteringar i Sydkorea. (Bildkälla: Analysys Mason)

Enligt samma studie så ska Google’s närvaro i Sydkorea direkt och indirekt ha stött skapandet av 33 000 arbetstillfällen fram tillår  2019. Detta skulle förbli stabilt fram till 2024.

Kinsta drivs av Google och Cloudflare och är den perfekta partnern för din molnstrategi

APAC-marknaderna är en väldigt heterogen verklighet när det gäller ekonomisk utveckling, marknadstrender och antagande av molntjänster. Men de delar alla en extrem dynamik i ekonomiska, demografiska och sociala termer.

Befolkningens medelålder är mycket lägre än i Europa och Amerika. Som ett resultat så blir det även olika konsumtionsmönster. Stora delar av befolkningen är vana vid att leva i en digital miljö och benägna att köpa produkter och använda tjänster från sina smartphones. Ett växande antal företag som är digitala från grunden tar sig dessutom in på marknaden för att möta efterfrågan från denna enorma målgrupp.

I det här scenariot är frågan inte längre om och när man ska införa molnteknik, utan hur man ska integrera den i sin organisation.

Organisationer av alla typer och storlekar behöver idag integrera molnet i sin infrastruktur för att förbli konkurrenskraftiga på internationella marknader. Detta gäller särskilt på utvecklande och växande marknader som de i APAC-regionen.

Det är viktigt för företag att ha en webbplats som alltid är snabb, säker och skalbar. Och när det gäller e-handel så är funktioner som snabbhet, säkerhet, skalbarhet och tillförlitlighet ett måste.

Det är därför som allt fler företag övergår från traditionella hosting-lösningar, som delade, dedikerade eller VPS-hosting, till mer flexibla, tillförlitliga och högpresterande molnlösningar.

I dag så är tillgången till molnet inte längre begränsad till stora företag med de resurser som krävs för att hantera mycket komplexa infrastrukturer. Molnet är numera även tillgängligt för små och medelstora företag, som kan skryta med större effektivitet och flexibilitet än stora företag. Detta möjliggörs av PaaS- och SaaS-lösningar, som inte kräver stora investeringar och som kan skalas upp efter behag.

Den perfekta förmedlaren mellan Google Cloud och enheter

Därför så är Kinsta den perfekta förmedlaren mellan Google Cloud och enheter av alla sektorer och storlekar som vill dra nytta av den senaste tekniken. De kan göra detta utan att hoppa in i alla de hinder som kan dyka upp vid ett direkt införande av en molnlösning.

Kinsta’s uppdrag är att erbjuda den bästa moln-hostingen baserat på Google Cloud Platform med största möjliga enkelhet och till marknadens mest konkurrenskraftiga priser. För Kinsta-kunder så krävs det bara några få klick för att installera en webbplats eller en app på Google Cloud.

En titt på den nya instrumentpanelen MyKinsta.
En titt på den nya instrumentpanelen MyKinsta.

Kinas PaaS-tjänstemodell

Kinsta’s hela infrastruktur är baserad på Google Clouds Premiumnivånätverk. Skillnaden mellan Premiumnivå och Standardnivå är att det förstnämnda levererar data nästan hela vägen över Google’s privata internetryggnät. Detta innebär färre hopp, lägre latenstid och högre prestanda.

Alla Kinsta’s kunder drar även nytta av C2 beräkningsoptimerade virtuella maskiner i de regioner där dessa är tillgängliga. Dessa maskiner har en ultrahög prestanda för beräkningsintensiva arbetsbelastningar och är lämpliga för:

  • Beräkningsintensiva arbetsbelastningar
  • Högpresterande webbservering
  • Spel (servrar för AAA-spel)
  • Annonsservering
  • Högpresterande beräkningar (HPC)
  • Omkodning av medier
  • AI/ML

Men Kinsta’s tjänster är inte begränsade till Google Cloud hosting. Vi kompletterar vårt utbud med en uppsättning av företagstjänster som skapar en plattform som är unik i branschen.
Oavsett vilken plan som väljs så drar alla Kinsta-kunder nytta av följande verktyg:

  • MyKinsta: Kinsta’s kraftfulla hosting-instrumentpanel som utvecklats internt för att ge alla våra kunder fullständig kontroll över webbplatser, applikationer och databaser med så stor enkelhet som möjligt.
  • Utvecklingsverktyg: Inkluderar bland annat SSH och WP-CLI.
  • Kostnadsfri Cloudflare-integrering: För att garantera större säkerhet och ytterligare förbättra prestandan på alla våra kunders webbplatser så har vi implementerat en Cloudflare-integrering i alla våra planer. Som ett resultat av detta så får våra kunder en kostnadsfri integrerad brandvägg med skydd mot DDoS-attacker, CDN, HTTP/3-stöd, automatiska SSL-certifikat och wildcard-stöd, oavsett vilken plan som de har.
  • DevKinsta: Vår kostnadsfria svit med lokala utvecklingsverktyg för att bygga, testa och distribuera WordPress-webbplatser på några minuter. DevKinsta låter dig skapa WordPress-webbplatser på din lokala maskin med endast några få klick och tillhandahåller kraftfulla utvecklings- och hanteringsverktyg. Detta inkluderar exempelvis Adminer och MailHog. När arbetet är klart så kan du dessutom överföra den lokala webbplatsen till eniscensättningsmiljö på Kinsta med ett enda klick.
  • Till allt detta så kommer en supporttjänst som ligger i topp i branschen när det gäller kunskap och snabb respons

Kunder som använder Hanterad WordPress-hosting får även följande fördelar

Kunder som använder tjänsterna Applikationshosting och Databashosting har följande fördelar:

  • Inbyggt stöd för de mest populära språken och ramverken. Du kan dock köra nästan vilken app som helst genom att använda dina egna anpassade Dockerfiler med några fler konfigurationssteg.
  • Stöd för databaserna Redis, MariaDB, PostgreSQL och MySQL.
  • Google Kubernetes Engine: Dina applikationer kommer att köras med en maximal effektivitet eftersom vi hanterar distribueringen över våra maskiner med GKE.

För närvarande så kan våra läsare och kunder läsa innehållet på vår webbplats och MyKinsta-instrumentpanelen på följande språk:

Vi erbjuder även flerspråkig support på franska, italienska, portugisiska och spanska – måndag till fredag – under följande tider (UTC):

  • Engelska 00:00-24:00
  • Franska 06:00-17:00
  • Italienska 06:00-14:00
  • Portugisiska 09:00-17:00
  • Spanska 14:00-24:00

Google Cloud-datacenter för program- och databashotell

Men det är inte allt. För att våra kunder ska kunna komma ännu närmare sina marknadsmål så gör Kinsta alla Google Cloud-datacenter tillgängliga så snart som möjligt. Vi har en kunskapsbasartikel med den fullständiga listan över 37 datacenter som för närvarande är tillgängliga för våra användare av Hanterad WordPress-hosting som förklarar hur du väljer det bästa datacentret för din WordPress-webbplats i MyKinsta.

Våra kunder för applikationshosting och databashosting kan välja mellan följande 25 datacenter, och fler kommer att tillkomma:

  1. Changhua County, Taiwan (asia-east1)
  2. Hong Kong (asia-east2)
  3. Tokyo, Japan (asia-northeast1)
  4. Osaka, Japan (asia-northeast2)
  5. Seoul, South Korea (asia-northeast3)
  6. Mumbai, India (asia-south1)
  7. Delhi, India (asia-south2)
  8. Jurong West, Singapore (asia-southeast1)
  9. Sydney, Australia (australia-southeast1)
  10. Hamina, Finland (europe-north1)
  11. St. Ghislain, Belgium (europe-west1)
  12. London, United Kingdom (europe-west2)
  13. Frankfurt, Germany (europe-west3)
  14. Eemshaven, Netherlands (europe-west4)
  15. Zurich, Switzerland (europe-west6)
  16. Montréal, Canada (northamerica-northeast1)
  17. São Paulo, Brazil (southamerica-east1)
  18. Santiago, Chile (southamerica-west1)
  19. Council Bluffs, Iowa, USA (us-central1)
  20. Moncks Corner, South Carolina, USA (us-east1)
  21. Ashburn, Virginia, USA (us-east4)
  22. The Dalles, Oregon, USA (us-west1)
  23. Los Angeles, California, USA (us-west2)
  24. Salt Lake City, Utah, USA (us-west3)
  25. Las Vegas, Nevada, USA (us-west4)

Sammanfattning

I den här artikeln så har vi erbjudit en djupgående översikt över situationen på marknaden för molntjänster i APAC-regionen. Den har baserats på uppgifter från privata företag och offentliga organisationer.

Vi föredrog att hänvisa till uppgifter från nationella regeringar och internationella organisationer, när de fanns tillgängliga. När vi inte kunde hitta officiella uppgifter så hänvisade vi till uppgifter som tillhandahölls av välrenommerade privata företag.

Publicerade uppgifter är visserligen inte alltid homogena, eftersom de bygger på olika urval och metoder. Alla studier är dock överens om den explosiva tillväxten på regionens marknader när det gäller antagandet av den mest innovativa tekniken (4IR-tekniken) som molntjänster, befolkningstillväxt och ekonomisk expansion.

Företag som riktar sig mot APAC-marknaderna måste ta hänsyn till dessa faktorer för att lyckas, och det är viktigt att anta lösningar för molntjänster.

Kort sagt så är Kinsta den perfekta inkörsporten för att få tillgång till kraften i infrastrukturen för Google’s molnplattform. Du får tillgång till tjänster med högt mervärde som gör vårt erbjudande oöverträffat.

Prova gärna Kinsta utan risker:

Carlo Daniele Kinsta

Carlo är en passionerad älskare av webbdesign och frontend-utveckling. Han har sysslat med WordPress i över 10 år, även i samarbete med italienska och europeiska universitet och utbildningsinstitutioner. Carlo har dessutom skrivit dussintals artiklar och guider om WordPress, som är publicerade både på italienska och internationella webbplatser, samt på tryckta tidskrifter. Du hittar Carlo på X och LinkedIn.